Mötesplatsen för dig inom fastighetsbranschen, nov, 22 2017
Senaste Nytt

”Ett hissbidrag skulle ge stora samhällsekonomiska besparingar”

 Ett sätt att efterinstallera hiss utan att göra större ingrepp i husets konstruktion är att bygga på ett hisschakt utanpå en existerande byggnad. Foto: KONE Corporation
Ett sätt att efterinstallera hiss utan att göra större ingrepp i husets konstruktion är att bygga på ett hisschakt utanpå en existerande byggnad. Foto: KONE Corporation
Charlotte Teglgaard, generalsekreterare för Hissförbundet. Foto: Hissförbundet
Charlotte Teglgaard, generalsekreterare för Hissförbundet. Foto: Hissförbundet
. Ett sätt att efterinstallera hiss utan att göra större ingrepp i husets konstruktion är att bygga på ett hisschakt utanpå en e
. Ett sätt att efterinstallera hiss utan att göra större ingrepp i husets konstruktion är att bygga på ett hisschakt utanpå en e
Publicerad av
Henrik Ståhl - 25 okt 2016

Hissförbundet representerar 80 procent av den svenska hissbranschen. Generalsekreteraren Charlotte Teglgaard berättar om förbundets verksamhet och de frågor man driver. Två av dem: införandet av ett statligt hissbidrag och en utvidgning av Boverkets säkerhetskrav på hissar.

Hissförbundet är den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer. Förbundet har till dags dato 34 medlemmar som representerar över 80 procent av branschen. Utöver att bevaka och arbeta för medlemmarnas behov riktar sig förbundet till fastighetsägare med information och råd om bland annat hisskötsel, modernisering och installation av hissar.

 

– Vi har märkt att det finns ett behov av att informera fastighetsägare och bostadsrättsföreningar om de här sakerna och därför har vi satt ihop en rad faktablad som finns på vår hemsida. Vi besvarar också kontinuerligt tekniska frågor, framför allt kring regelverket för hissar och rulltrappor, säger Charlotte Teglgaard, Hissförbundets generalsekreterare.

 

Vad vill ni göra fastighetsägarna särskilt uppmärksamma på?

– Först och främst att det är fastighetsägarens ansvar att hissen fungerar, uppfyller gällande säkerhetskrav och att alla hissar måste besiktigas årligen av ett auktoriserat besiktningsorgan. Men också att alla olyckor och tillbud ska rapporteras till kommunens byggnadsnämnd. Branschen märker även att en del fastighetsägare väntar för länge med att modernisera hissen.

 

När ska man börja tänka på en modernisering av sin hiss?

– När hissen närmar sig 20-25 års ålder bör fastighetsägaren i samråd med ett hissföretag eller en hisskonsult göra en bedömning av hissens status och upprätta en plan för lämpliga åtgärder. Om hissen finns i en miljö där den belastas hårt, till exempel hotell, sjukhus eller utomhus, bör det ske tidigare.

 

Vad vinner man på en modernisering av hissen?

– Framför allt bättre säkerhet och tillgänglighet, men också bättre komfort och lägre kostnader för drift och underhåll och en betydande energibesparing: en moderniserad hiss använder i regel 40-70 procent mindre energi.

 

Hissförbundet strävar även efter att driva för medlemmarna angelägna frågor och söka dialog med såväl myndigheter som politiker och i förekommande fall även bilda opinion i det allmänna medvetandet. Ett exempel är Boverkets retroaktiva krav på skydd av korgöppningen på hissar, från och med 31 december 2012. Hissförbundet stöder kravet, men är kritiskt till att det bara gäller hus med arbetslokaler och inte bostadshus.

 

– Att inte ha skydd i korgöppningen på hissar i bostadshus är en säkerhetsrisk. I branschen ser vi tyvärr ofta tillbud och olyckor på grund av att korgdörr saknas i bostadshus, framför allt när man transporterar möbler i hissar. Det är svårt att se logiken i Boverkets krav när det inte är heltäckande; för oss är det självklart att utöka det till att gälla också bostadshus.

 

Vilket är det viktigaste budskapet ni vill nå ut med till politiker och allmänhet?

– Att bostadsbristen inte går att lösa genom lättnader i tillgänglighetskraven vid nybyggnation.

Dagens bostadspolitiska debatt är fixerad vid att all tillgänglighet kostar, men det är tvärtom. Vi står inför en stark ökning av antalet äldre i vårt land, och kostnaderna för samhället när äldre tvingas flytta till särskilda boenden i förtid på grund av att det inte finns tillräckligt med tillgängliga bostäder kommer att bli mycket stora.

 

Därför förespråkar Hissförbundet ett hissbidrag: ett statligt stöd för efterinstallation av hiss i fastigheter som saknar hiss, av liknande modell som de som redan finns i Norge och Finland.

– Beräkningar visar att det kostar cirka 700 000 kronor att ha bara en äldre person i särskilt boende per år, medan det kostar mellan en och en och en halv miljon kronor att efterinstallera en hiss som sedan håller i 25 år, säger Charlotte Teglgaard.

– Ett hissbidrag skulle ge stora samhällsekonomiska besparingar. Om hiss skulle installeras i Sveriges samtliga flerbostadshus med tre våningar och högre som saknar hiss vore det möjligt at spara mellan 76 och 124 miljarder kronor. Två statliga utredningar har också föreslagit ett sådant stöd - ändå har ingenting hänt. Det är anmärkningsvärt att tillgänglighetsfrågan inte prioriteras högre i ett modernt land som Sverige.

 

Hissförbundet

  • Sveriges branschförening för aktörer inom hissbranschen sedan 1992, med 34 medlemmar som representerar 80 procent av marknaden samt 4 associerade medlemmar (företag med anknytning till branschen).
  • Hissförbundet arrangerar bland annat en ettårig yrkeshögskoleutbildning för hisstekniker, belägen i Tumba. I årskullen 2016 fick 17 av 19 jobb direkt.
  • Hissförbundet tillhandahåller ett brett informationsmaterial till bland annat fastighetsägare och svarar även på frågor rörande teknik och regelverk. Mer info: www.hissforbundet.se.