Mötesplatsen för dig inom fastighetsbranschen, dec, 11 2018
Senaste Nytt

Hur bygger man framtidens skola

Herrestaskolan i Järfälla press
En bra skolmiljö skapar ett värde. 
Foto: Hampus Lundgren, Moelven Byggmodul AB


I dagens skolor skaps miljöer för informellt lärande.
Herrestaskolan i Järfälla press En bra skolmiljö skapar ett värde. Foto: Hampus Lundgren, Moelven Byggmodul AB I dagens skolor skaps miljöer för informellt lärande.
Idunaskolan  Ha den här som första bild. Se om det funkar att lägga den och Norra Latin bredvid varandra. 
Bildtext: Det byggs skolor som aldrig förr. Här Idunaskolan, en klimatsmart modulskola helt i trä.
Idunaskolan Ha den här som första bild. Se om det funkar att lägga den och Norra Latin bredvid varandra. Bildtext: Det byggs skolor som aldrig förr. Här Idunaskolan, en klimatsmart modulskola helt i trä.
Herrestaskolan i Järfälla press
Akustiska egenskaper, ljud, ljus, luft spelar oerhört stor roll.


Foto: Hampus Lundgren, Moelven Byggmodul AB
Herrestaskolan i Järfälla press Akustiska egenskaper, ljud, ljus, luft spelar oerhört stor roll. Foto: Hampus Lundgren, Moelven Byggmodul AB
Herrestaskolan i Järfälla press


Foto: Hampus Lundgren, Moelven Byggmodul AB
Herrestaskolan i Järfälla press Foto: Hampus Lundgren, Moelven Byggmodul AB
Hur ska man värdera en skola? Som en byggkostnad eller som en investering framtiden?
Foto: Mihail Fotodeti Pixabay
Hur ska man värdera en skola? Som en byggkostnad eller som en investering framtiden? Foto: Mihail Fotodeti Pixabay
Publicerad av
Redaktionen - 19 nov 2018

Det finns 4 846 grundskolor i Sverige och inom en 10-årsperiod beräknas det behöva byggas 1 000 till. Bara i Stockholm pågår just nu 145 nybyggnationer och ombyggnationer av skolor. Men för många kommuner är skolbygget något som görs en gång per livstid. Frågan är då hur man gör för att bygga framtidens skola? Vi har pratat med skolbyggnadsexperten Ante Runnquist som är Senior Learning Environment Officer i Nacka Kommun.

 

Text: Mari-Louise Paulson

 

– Jag ser det inte som en husfråga utan en utbildningsfråga. När man ska bygga en ny skola eller bygga om en befintlig, så har man ett väldigt bra tillfälle att formulera hur en skoldag ska se ut för alla barn, säger Ante Runnquist Senior Learning Environment Officer, Nacka Kommun.

 

Han har en lång erfarenhet i skolvärlden som gymnasielärare, rektor och chef i friskolevärlden, delägare och konsult i rektorsakademin, och två år som Change & Learning Manager på Codesign. Nu jobbar han alltså med utvecklingen av fysiska lärmiljöer i egenskap av ansvarig för beställningen av Bildningskvarteren i Nacka, som ska bli ett helt nytt område på västra Sicklaön.  Ante Runnquist menar att grunden för ett lyckat skolbygge ligger i att har bra beslutsunderlag. För att få det behöver de som jobbar med utbildning och de som jobbar med hus skapa en gemensam bild av hur skolan och dess verksamhet ska se ut.

– Har man som ambition att utveckla undervisningen måste man fråga sig hur ska det synas i lokalerna? Man behöver också titta på det från byggsidan, där till exempel sådant som byggkostnader ökar snabbare än KPI i högkonjunktur. Lärarlönerna ökar också explosivt just nu och kommer fortsätta att göra det. Men kommunernas finansiering av skolorna ökar inte. Min erfarenhet är att ett bra beslutsunderlag som involverar rätt personer är sättet att komma i mål. Lyckas men med det så står husen i 70 till 100 år och det är väldigt kul, säger Ante Runnquist och fortsätter:

– Annars blir det dyrt, medför störningar och ett kraftigt missnöje mot hela förändringsprocessen, säger han.

 

Sällan och ofta kommuner
Modellen som Ante Runnquist beskriver är något som kommuner som ofta bygger skolor själva kan utveckla. Men så ser det inte ut överallt i landet, många kommuner bygger max en skola per 50 eller 100 år. Ante Runnquist kallar det för ”sällan och ofta kommuner” som har helt olika situationer.

– ”Ofta kommuner” som Nacka vet att vi behöver bygga många skolor så vi kan skapa en organisation och bygga kompetens för detta. ”Sällan kommunerna” kan inte och ska inte skapa sådana program. De behöver istället bli duktiga på att driva "one off" projekt, och inse vilken kompetens de behöver ta till, säger han och efterlyser någon form av erfarenhetsstöd till exempel som den nationella strategin för digitalisering.

 

Beslutsunderlag med många delar
För en kommun innebär ett skolbygge en mängd frågor att ta hänsyn till som till exempel: var den nya förskolan eller skola ska ligga, demografi, samhällsbyggnad, kvalitetsutmaningar, segregerade skolor, undervisning, pedagogik och sådant som hur elever och lärare rör sig i lokalerna, eller om kommunen ska äga skolan eller hyra skolan?

– Många kommuner har inget val. Om du redan har byggt till exempel ett ålderdomshem törs du kanske inte låna mer och då kan du inte bygga själv, säger Ante Runnquist.

 

Entreprenadform

Val av entreprenadform ställer också krav på beställarkompetens och ger olika möjligheter till inflytande och styrning. Intern samverkan i kommunen är också något som bör tänkas igenom. Att bygga skolor kan också vara känsliga politiska frågor. Därför menar Ante Runnquist att politiker behöver känna sig trygga och då är bra beslutsunderlag grunden till det. Positivt är att kommunerna vet hur mycket de kan satsa på en ny skola.

– Vi vet hur pass finansierad verksamheten är, hur stor andel av en budget eller skolpeng som går till lokalhyra och vi kan lätt ta reda på vad som händer när det blir dyrare, säger han.

 

Det finns en gemensam utmaning för alla typer av utbildningslokaler som är att de har en låg nyttjandegrad. Det säger han att man kan lösa genom att till exempel få in fler aktörer i samma hus. Något som de planerar att göra i Bildningskvarteren i Nacka, där utbildningslokaler ska kunna fungera som grundskola på dagen och annat på kvällar och helger. Det är en återkommande ambition i det nya projektet Bildningskvarteren.

 

Gestaltning och funktion

På senare år han man forskat mycket på vilken typ av utformning och gestaltning som passar den moderna skolan för att främja trivsel, trygghet och kunskapsresultat.

– Det finns grundläggande fysiska och akustiska egenskaper, ljud, ljus, luft spelar oerhört stor roll. Något som jag tycker borde finnas med i Boverket byggregler. De slår till exempel fast en miniminivå gällande ljud för all utbildning. Vad är det som säger att vi inte borde ha projekt som har en bättre nivå än miniminivån? Man vet till exempel att barns språkutveckling i förskola påverkas av ljudmiljön och att det ökar hälsan hos förskolepersonal. Men allt sådant ställs mot den ekonomiska aspekten, säger Ante Runnquist.

 

Utformningen av framtidens skola beror också på idén om hur utbildning ska bedrivas. Där menar Ante Runnquist att det finns många ingrodda uppfattningar om det formella lärandet som sätter avtryck.

– En gemensam nämnare för moderna skolprojekt är att de informella miljöerna tas om hand på ett bättre sätt än tidigare. Tittar vi till exempel på Korridorskolan – så har en korridor inte ett pedagogiskt värde utan är till för förflyttning. Där ser man att moderna skolmiljöer förändras och vi får andra typer av lärmiljöer, säger han.

 

Skolans värde

Ante Runnkuist tycker att det ofta glöms bort att en bra skolmiljö skapar ett otroligt värde, det barn och vuxna vistas i dagligen, där de utvecklas i och inhämtar kunskap under många år. Han exemplifierar med Norra Latin i Stockholm som när den byggdes i slutet av 1800-talet och den tidens stora konstnärer som Prins Eugen Carl, Larsson och Bruno Liljefors fick smycka den nya skolan. Något som han tycker visar hur man såg på utbildning och dess betydelse. Ett annat exempel som han ger är Brogårdaskolan i Bjuv, ritad av Code design som han har arbetade med.

– Bjuv fick en riktig käftsmäll när Findus lade ner. Men skolan har byggts i en fullständig politiks enighet och är ett sätt att visa att hela kommunen är på väg framåt, säger Ante Runnkuist.

 

Om han får önska en sak så är det att man lyfter blicken när det gäller skolans värde.

– Vad är det värt för oss att en skola är vacker? Att den känns generös? Att en skola är långt över Boverkets regler? När man får till en bra skola är det lätt att se effekten hos elever och personal. Resursmässigt så är kostnaden för att göra riktigt bra skolor småpengar jämfört med vad allting annat kostar, avslutar Ante Runnquist.

 

 

Fakta:
Bildningskvarteren i Nacka ska bli ett kluster med en tydlig inriktning för hela bildningsindustrin. Utöver bildningsaktörerna bör kvarteret inrymma företag, organisationer och innovativt entreprenadskap, uppskattat till
1 500 arbetsplatser. En mångfald av kunskapsintensiva, innovativa företag och organisationer ska tillsammans med bildningsverksamheterna bidra till faciliteter och funktioner som utvecklar nya möjligheter inom en hållbar delningsekonomi. Bildningskvarteren ska inrymma gymnasieutbildningar och VERCITY, Sveriges första galleria för högre utbildning.
Källa: Nacka Kommun

Fakta:
Brogårdaskolan i Bjuv, ritad av Code design (jag försöker få fram en bild på denna skola)
Bjuv hade ett behov av utvecklas från ett brukssamhälle till en plats där människor väljer att bo. Bjuv kommun var tydliga med att inte skapa ett skolhus utan en plats för barn, pedagoger, lärare och föräldrar. Intentionen var att bygga en skola utformad efter de behov som finns i verksamheten som också tillförde orten någonting.

Källa: Code design