Europeiska kommissionen kommer att förnya rapporteringen om nationella energisaneringar så att verifieringen av energisanering blir mer exakt och att energieffektivitet i byggnader intar en central plats i EU: s framtida energistrategi och i den planerade energiunionen.
Kommissionen betraktar numera energieffektiviteten i byggnader som en prioritet av högsta rang när det gäller att minska energibristen i EU och bekämpa klimatförändringen.
Cirka 70 procent av EU: s befintliga byggnadsbestånd är mycket ineffektiva när det gäller energispareffekt och lämpligt inomhusklimat. Dessa byggnader står för 40 procent av EU: s energiförbrukning och 36 procent av dess CO2-utsläpp. Dessa utsläpp skulle enligt EU-kommissionen kunna minskas med 5 procent.
Det finns emellertid en ökande insikt hos medlemstaterna om att det nuvarande regelverket inte är tillräckligt robust när det gäller att rapportera och verifiera exakt om tillståndet för ländernas byggnadsbestånd. EU anser att kravnivån måste höjas för att nå bättre resultat.
EU-kommissionen meddelade nyligen att antalet fastigheter som har energisanerats enligt det senaste beslutade regelverket uppgår endast till 1 procent. Men den verkliga siffran kan vara ännu mindre eftersom det inte finns några gemensamma normer för vad som betecknas som energisanering.
För närvarande måste nationella regeringar lämna renovering- och saneringsplaner till kommissionen enligt energieffektivitetsdirektivet, men det saknas en gemensam definition av både sanering och renovering, vilket gör det omöjligt att genomföra en exakt jämförelse om vad som har gjorts och vad resultatet blir i praktiken.
EU:s kampanjchef för energieffektivisering, Adrian Joyce anser att ”ramen för den nuvarande rapporteringen inte är tillräckligt kraftfullt och detaljerat utformad. Idag buntas det ihop en hel del rapporter från medlemsstaterna. Vi får en mischmasch av information från helt olika sektorer när länderna till exempelvis rapporterar om CO2-utsläpp. Det blir mycket svårt att plocka ut något särskilt om energisanering”.
Bättre verifiering i SverigeÄven Sverige har berörts av EU:s önskan att få bättre verifierad information om energiprestanda och energianvändning. Nyligen skickade svenska Boverket ut förslag om nya nationella regler på remiss. Bakom ändringen står kritik från EU-kommissionen om hur Sverige uppfyller direktivet om energiprestanda.
– De tycker inte att vår nuvarande skrivning om normalt brukande räcker och vill att vi tydliggör hur man normaliserar uppmätt värde med en mer juridiskt bindande metod, berättar Mikael Näslund, utredare på Boverket.
Boverket har därför tagit fram ett förslag på en ny föreskrift (BEN) som handlar om hur byggnadens energianvändning ska korrigeras för normalt brukande. Föreskriften BEN ska användas både vid verifiering av att en byggnad uppfyller energikraven i Boverkets byggregler, BBR, och vid bestämning av en byggnads energianvändning i en energideklaration.
– Med den nya föreskriften blir korrigeringen för normalt brukande tydligare och mer rättvis eftersom alla i hela Sverige måste göra på samma sätt, menar Mikael Näslund.
Boverket föreslår även att nuvarande råd i BBR om att byggnadens specifika energianvändning bör verifieras, lyfts upp till ett krav. Bakgrunden till detta är att det finns brister i hur verifieringen tillämpas idag.
Enligt förslaget kan byggherren antingen verifiera den specifika energianvändningen genom beräkning eller mätning av den färdiga byggnaden. Oavsett vilket som väljs, ska verifieringen ske enligt de fastställda metoderna i den nya föreskriften BEN.
