Bostadssituationen borde prioriteras högt av politiken, men allmänhetens förtroende för regeringen och samarbetspartiernas förmåga att hantera frågan är lågt samtidigt som få anser att utvecklingen går åt rätt håll.
Det visar en ny undersökning som Stockholms Handelskammare låtit Novus utföra.
Den 21 januari är det ett år sedan Sveriges regering tillträdde och Stockholms Handelskammare har därför via Novus låtit 2 030 personer från allmänheten ge sin syn på, för näringslivet och för regionen, relevanta sakfrågor och politikområden.
Gällande bostadssituationen uppger de svarande att politikområdet är viktigt. På en skala från 1 till 5 landar medelbetyget på 4,01 och hela 69 procent svarar antingen viktigt eller mycket viktigt.
Endast 6 procent svarar inte alls viktigt eller mindre viktigt.
- Det är en stark signal om att den dysfunktionella bostadsmarknaden som länge plågat Sverige och Stockholm också spiller över på människors livsvillkor och deras möjligheter att ta ett jobb eller en studieplats. Det grusar enskilda individers drömmar och ställer till det när företag ska rekrytera, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
Förtroendet för regeringen och samarbetspartiernas förmåga att hantera problematiken är generellt lågt. På en skala mellan 1 och 5, där 3 är ett godkänt betyg, så ger allmänheten betyget 2,15 för hanteringen av politikområdet.
Boende i Stockholm och i storstäder och storstadsnära kommuner är extra kritiska och ger i genomsnitt 2,06 som betyg.
Betyget för arbetet med att göra det lättare för unga att antingen hyra eller köpa ett eget boende stannar på medelvärdet 2,03. Här svarar 62 procent att man antingen har lågt eller mycket lågt förtroende för förmågan att hantera problematiken samtidigt som 7 procent redovisar ett högt eller mycket högt förtroende.
Även i denna frågeställning sticker Stockholm, storstäder och storstadsnära kommuner ut med en mer pessimistisk syn.
- Vi bedömer att de två tidigare införda amorteringskraven, som stänger ute unga från bostadsmarknaden och försämrar rörligheten, ligger som en våt filt över hela bostadsmarknaden. Det har blivit svårare att skaffa bostad, allra främst för den som är ung och ännu inte etablerad på bostadsmarknaden, säger Daniella Waldfogel.
I en tidigare rapport från Stockholms Handelskammare påvisar professor Lars EO Svensson att amorteringskravet införts på felaktiga grunder och fått negativa konsekvenser.
- Vi tycker att det finns väldigt starka skäl att riva upp åtminstone det skärpta amorteringskravet, men tyvärr har det inte skett och bostadspolitiken är fortsatt väldigt passiv trots att det skulle vara befogat med en modigare och mer offensiv reformpolitik, säger Daniella Waldfogel.
Frågeställningen om Sverige är på rätt eller fel väg när det handlar om hur lätt det är att få en bostad får 2,11 i medelvärde. Endast 5 procent av de svarande tycker att Sverige helt eller delvis är på rätt väg.
Samtidigt anser 62 procent att Sverige är på väg helt eller devis fel.
- Det är sannolikt en effekt av de senaste årtiondena där bostadspolitiken blivit ett lapptäcke av små reformer och särlösningar. På kort sikt vore det klokt att riva upp det skärpta amorteringskravet, men vi tror ändå att det på lite längre sikt kommer krävas breda politiska samtal i syfte att i ordnad form se över hela bostadspolitiken, säger Daniella Waldfogel.