Svenska arkitekter mest självkritiska i Norden

Visionshuset i Aalborg, Danmark med fasad i fibercement. Foto: Cembrit

Svenska arkitekter ser Danmark som det mest framstående landet inom arkitektur i Norden samtidigt som de ger den egna arkitekturen bottenbetyg. Här avviker Sverige radikalt från sina nordiska grannländer som alla ser sin egen arkitektur som den bästa. Det visar årets arkitektundersökning från Cembrit som gjorts i Sverige, Danmark, Norge och Finland.

När svenska arkitekter rankar vilket land i Norden som är mest framstående på arkitektur så röstar sju av tio arkitekter på Danmark. Sen kommer i ordning Norge, Finland och sist Sverige. I de andra länderna är det i samtliga fall det egna landet som anses som mest framstående och Danmark får av Norge och Finland en andraplats.

Mark Isitt, vinnare av Sveriges Arkitekters Kritikerpris 2018 och sedan två år bosatt i Köpenhamn har fått ta del av resultatet och kommenterar:

”Resultatet förvånar mig inte. Jämfört med Danmark domineras det svenska byggandet av några få, mycket stora aktörer. Dessa styrs ofta av kortsiktiga vinstintressen och arkitekten får svårt att hävda kvalitet. För att få en starkare röst väljer många svenska arkitektkontor därför att växa, men tyvärr får det sällan önskad effekt — ska man försörja hundratals anställda vågar man sällan insistera på betydelsen av mjuka, svårmätbara värden som estetik och skönhet.”

Danska arkitekter beskriver sin arkitektur som innovativ och konstnärlig, medan svenska arkitekter beskriver sin som användarorienterad och pragmatisk. De finska arkitekterna beskriver också sin arkitektur som användarorienterad, men även blygsam – vilket inte motsäger att de också ser sin arkitektur som mest framstående. Norska arkitekter menar att deras arkitektur kännetecknas av att vara både konstnärlig och användarorienterad.

Det som främst hindrar god arkitektur i Sverige är enligt de svenska arkitekterna att de har en för svag roll i byggprocessen och att deras intentioner blir förvanskade pga att entreprenören väljer billigare lösningar. Detta håller 97 procent med om och dessa hinder får långt ifrån lika höga siffror i grannländerna. 

Arkitekternas roll i värdekedjan har varit i stort sett oförändrad de senaste tre åren anser de svenska arkitekterna, medan drygt fyra av tio arkitekter i Danmark och Norge upplever att de har fått mer inflytande och ökad status. De flesta av arkitekterna i Sverige och Norge upplever att entreprenörerna har fått ökat inflytande under samma tid.

"Att svenska arkitekter ger den egna arkitekturen lågt betyg har vi sett sen vi började att göra den här undersökningen för över tio år sedan, men nu är det första gången vi får en jämförelse med våra grannländer och då blir det ännu mer anmärkningsvärt. Undersökningen visar att det handlar om status och inflytande, men vi tror även att en del av förklaringen är dåligt självförtroende. I våra projekt ser vi massor av spännande lösningar”, säger Anna Ranow, kommunikationsansvarig på Cembrit.

Om undersökningen: Cembrit har låtit PFM Research intervjua totalt 240 arkitekter i Sverige, Finland, Danmark och Norge per telefon (60 arkitekter per land)