Underhållet av statens kulturhistoriska fastigheter har inte genomförts i tillräcklig omfattning. Trots att Statens fastighetsverk under lång tid uppmärksammat problemen har regeringen inte vidtagit nödvändiga åtgärder, enligt en granskning från Riksrevisionen.
Statens fastighetsverk förvaltar huvudsakligen fastigheter med kulturhistoriskt värde som staten har ett särskilt ansvar för. Riksrevisionen har granskat om förvaltningen av de fastigheter som hyrs ut som lokaler sker på ett effektivt sätt.
Granskningen visar att förvaltningen i huvudsak fungerar effektivt, men att det finns brister både i fastighetsverkets arbete och i regeringens styrning. Många fastigheter med kulturhistoriskt värde har ett omfattande underhållsbehov. Eftersom dessa fastigheter inte kan bära sina kostnader genom hyresintäkter finansieras de via anslag i statens budget. Dessa medel har främst använts för akuta åtgärder, medan långsiktigt underhåll inte har prioriterats i tillräcklig utsträckning.
– Problemen har utretts i omgångar och varit kända i minst 20 år. Vi konstaterar att problemen kvarstår och att det behövs mer långsiktiga lösningar, säger Johanna Köhlmark, projektledare för granskningen.
För fastigheter vars hyresintäkter täcker kostnaderna är förutsättningarna för underhåll bättre, men vissa år har inte mer än hälften av planerade åtgärder genomförts.
Flera lokalhyresgäster uppger att de inte får tillräcklig information om underhållsplaneringen, att planerade arbeten uteblir eller att hänsyn till den egna verksamheten inte tas i tillräcklig grad. För hyresgästerna kan det leda till exempelvis minskade intäkter eller behov av anpassningar. Samtidigt visar granskningen att hyresgästerna generellt är nöjda med lokalernas skick samt fastighetsverkets tillgänglighet och service.
Det har framförts kritik om att Statens fastighetsverk tar ut för höga hyror, men Riksrevisionens granskning visar att så inte är fallet. Hyresnivåerna för de fastigheter som hyrs ut på marknadsmässiga villkor ligger i genomsnitt något under marknadsnivå. Samtidigt är fastighetsbeståndet unikt, vilket gör jämförelser svåra.
Enligt granskningen går försäljningen av fastigheter som inte behöver ägas av staten långsamt, och de åtgärder som genomförts har ännu inte gett önskat resultat.
Riksrevisionen konstaterar även att regeringens avkastningskrav på Statens fastighetsverk inte har utformats eller följts upp utifrån dagens förutsättningar. Uthyrningen av marknadshyresfastigheter har genererat stora överskott, vilket lett till att myndigheten byggt upp ett kapital på nära åtta miljarder kronor.
– Den nuvarande beräkningsmodellen för avkastningskravet togs fram för tio år sedan. Vi bedömer att det är dags att den ses över, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att:
- utreda hur kulturhistoriskt värdefulla fastigheter kan underhållas i den omfattning som krävs
- se över beräkningsmodellen för Statens fastighetsverks avkastningskrav
- överväga en extra inleverans till statens budget om soliditeten bedöms vara för hög
- förtydliga ansvarsfördelningen och principerna för komplettering av det statliga fastighetsbeståndet
Riksrevisionen rekommenderar Statens fastighetsverk att:
- utveckla former för att involvera hyresgäster i planering av underhåll
- förbättra arbetet med att ta fram realistiska underhålls- och investeringsbudgetar
