Charge Node kommenterar regeringens lagrådsremiss ”Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon”. Förslaget har som ambition att påskynda elektrifieringen, men enligt Charge Node innebär rätten för enskilda medlemmar i bostadsrättsföreningar och samfälligheter att installera egna laddpunkter utanför gemensamma system flera långsiktiga utmaningar. Bedömningen är att förslaget inte i tillräcklig grad tar hänsyn till frågor om systemansvar, förvaltning och teknisk säkerhet i fastigheter.
Sverige står inför en omfattande omställning av fordonsflottan. Charge Node välkomnar att regeringen lyfter frågan om hemmaladdning, men ser risker med att flytta initiativet från fastighetsägaren till den enskilda individen. En sådan ordning kan, enligt bolaget, leda till fragmenterad teknisk förvaltning som över tid blir både mer kostsam och svår att hantera för bostadsrättsföreningar.
Lärdomar från Norge: från individuell rätt till kollektivt ansvar
Charge Node hänvisar till erfarenheter från Norge, där ”laderetten” infördes redan 2017. Den norska lagstiftningen ställer krav på att styrelser ska möjliggöra laddning, men erfarenheterna visar att föreningar som tillät isolerade individuella installationer snabbt mötte tekniska begränsningar. I flera fall behövde utrustningen senare ersättas med gemensamma, skalbara system.
Enligt Charge Node har den avgörande faktorn i Norge varit styrelsens ansvar att tillhandahålla en gemensam infrastruktur, snarare än individens möjlighet att installera egen utrustning. Det är en modell som bolaget menar att Sverige bör ta intryck av.
Bostadsrättsföreningarnas roll i omställningen
I Sverige uppskattas cirka 15–20 procent av bostadsrättsföreningarna ha investerat i laddinfrastruktur. Charge Node pekar på att omställningen till elbilar går snabbare i de föreningar där laddning finns tillgänglig, särskilt när varje parkeringsplats har möjlighet till laddning.
Som jämförelse lyfts Norge, där uppemot 85 procent av bostadsrättsföreningarna har investerat i laddinfrastruktur, vilket bidragit till landets höga andel elbilar. Slutsatsen, enligt Charge Node, är att tillgång till laddning på boendeparkeringar är en central faktor för en snabb omställning.
Systemansvar och säkerhetsfrågor
Charge Node ser en risk i otydliga ansvarsgränser om enskilda medlemmar tillåts installera egna laddpunkter. Ett garage med flera olika fabrikat och installationstyper försvårar möjligheten till samordnad service och tillsyn. För styrelser innebär detta en ökad juridisk och teknisk belastning, särskilt vid frågor om säkerhetsnormer och försäkringsvillkor.
Befintliga och kommande regelverk
Bolaget lyfter att det redan finns omfattande regelverk som styr utbyggnaden av laddinfrastruktur. Enligt Plan- och byggförordningen (PBF) och EU:s energiprestandadirektiv (EPBD) gäller bland annat:
- Vid nybyggnation ska samtliga parkeringsplatser i bostadshus med fler än tre platser förberedas med ledningsinfrastruktur.
- För befintliga kommersiella fastigheter införs från 2027 krav på minst en laddpunkt vid fler än 20 parkeringsplatser.
Tillsammans med statliga stöd, som ”Laddabilen”-bidraget, har dessa krav enligt Charge Node bidragit till att fastighetsägare arbetar mer långsiktigt och samordnat med laddinfrastruktur.
Principen om rättvist kapacitetsutnyttjande
Charge Node lyfter också frågan om effektkapacitet. Varje fastighet har en begränsad tillgänglig effekt, och utan central styrning riskerar tidiga individuella installationer att ta i anspråk en stor del av kapaciteten. När efterfrågan ökar kan detta leda till kostsamma uppgraderingar som belastar föreningen som helhet.
Enligt Charge Node kan endast gemensamma lösningar med professionell styrning och dynamisk lastbalansering säkerställa en rättvis och effektiv användning av fastighetens elkapacitet.
Fastighetsägaren som samordnande part
Charge Node menar att elektrifieringen kräver strukturerade och långsiktiga lösningar som är möjliga att förvalta och uppgradera över tid. Bolaget uppmanar regeringen att i stället underlätta för fastighetsägare att investera i gemensam laddinfrastruktur.
Genom att stärka incitamenten för kollektiv utbyggnad kan laddinfrastrukturen bli en långsiktig tillgång för fastigheten, snarare än en framtida teknisk och juridisk utmaning för bostadsrättsföreningar och samfälligheter.
