Det nya Monica C. Gratton Library i kommunen Saint-Adolphe-d’Howard i fransk-kanadensiska Québec är nu färdigt. Byggnaden blev ett nytt centrum för kultur och samhällsservice i den lilla bergskommunen i regionen Laurentiderna. Byggnaden ritades av arkitektkontoret Perrault Architecture och uppfördes med ambitionen att modernisera kommunens bibliotek och samtidigt skapa en social mötesplats för invånare och besökare.
Biblioteket fick sitt namn efter Monica C. Gratton, en person som spelade en viktig roll i ortens kultur- och föreningsliv. Kommunen beskrev projektet som ett försök att skapa en så kallad ”tredje plats” – en mötesmiljö utanför hemmet och arbetsplatsen där människor kan träffas, studera och delta i aktiviteter.
Interiörfoto: Raphaël Thibodeau
En annan viktig del av projektet var att hantera de översvämningsproblem som tidigare hade påverkat platsen. Den nya byggnaden planerades därför samtidigt som en lösning på lokala miljöutmaningar.
Naturen formade arkitekturen
Arkitektkontoret bakom projektet utgick från idén att biblioteket skulle fungera som en levande institution som kan utvecklas över tid. Byggnaden fick därför en flexibel struktur som kan anpassas till förändrade behov.
– Byggnadens närvaro skulle vara förankrad i sin omgivning snarare än att fungera som en uppvisning i arkitektonisk stil, uppgav Perrault Architecture i projektbeskrivningen.
Utformningen inspirerades tydligt av landskapet i Laurentiderna – ett område som präglas av skogar, sjöar och berg. Arkitekterna ville skapa en byggnad där rörelse och form speglar dessa naturliga element.
Bild: Två geometriska uttryck möttes i arkitekturen. Det första var ett sluttande tak som knyter an till traditionell byggnadsstil i regionen. Det andra var en mjuk kurva som påminner om de slingrande formerna hos berg och sjöar i området. Foto: Raphaël Thibodeau
Nytt landmärke vid byns entré
Biblioteket placerades vid den norra infarten till Saint-Adolphe-d’Howard och blev snabbt ett synligt landmärke i byn. Byggnaden placerades vinkelrätt mot vägen, vilket skapade en öppen förgård som kan användas för lokala evenemang och aktiviteter.
En identitetsmarkering ledde besökare in i byggnaden. Denna entré gjorde det också enklare för elever från en närliggande skola att använda biblioteket.
Bild: Stora fönster ger fri utsikt mot naturen runt byggnaden och gör att interiören förändras med årstidernas växlingar. Foto: Raphaël Thibodeau
Bild: Inne i biblioteket skapar en träkonstruktion i taket en form av ”trädkrona” som ger läsplatserna ett skyddande och varmt intryck. Foto: Raphaël Thibodeau
Kompakt byggnad för lägre energianvändning
Arkitekterna valde en relativt kompakt byggnadsvolym för att förbättra energieffektiviteten. Takets form utformades samtidigt för att knyta an till bergslandskapet och till byggnaderna längs huvudvägen genom byn.
Från ett perspektiv framstod taket som ett tydligt sluttande tak. Från ett annat håll uppfattades det istället som en svepande kurva.
Takets paraboliska form började vid en hög punkt och lutade sedan mjukt nedåt. Konstruktionen bars upp av en massiv trästomme och täcktes av kopparplåt belagd med tenn. Materialet följde takets kurva och lades enligt ett traditionellt kanadensiskt takmönster.
Arkitektkontor med lång erfarenhet
Perrault Architecture grundades av arkitekten Sylvie Perrault och har varit verksam i Québec sedan början av 1990-talet. Under mer än tre decennier har kontoret arbetat med projekt där teknisk funktion kombinerats med arkitektonisk gestaltning.
Företaget har beskrivit innovation, kreativitet och fokus på beställarens behov som centrala principer i sitt arbete. I projekten försöker kontoret även ta hänsyn till lokal kultur, användarnas behov och miljömässiga förutsättningar.
Projektfakta
Arkitekt – Perrault Architecture
Struktur och anläggningsteknik – Parallèle 54
Mekanisk och elektrisk projektering – Ambioner
LEED-certifiering – Vertima
Projektledning – Cima+
Totalentreprenör – Groupe Laverdure
Fotograf: Raphaël Thibodeau
Källa: Perrault Architecture / v2com newswire
Fakta:
Begreppet ”tredje plats” används ofta inom stadsplanering för platser där människor möts utanför hem och arbete. Bibliotek har i många kommuner fått en sådan roll genom att kombinera läsplatser, digital service, kulturprogram och sociala aktiviteter i samma byggnad. I mindre orter används de ofta också för att stärka lokala centra och skapa mötesplatser för olika generationer.
