Boverket presenterar en ny vägledning om trädgårdsstäder, som ska ge kommuner stöd i planering, utformning och genomförande av denna stadstyp som en del av hållbart stadsbyggande. Trädgårdsstäder kombinerar småskalig bebyggelse med rik grönska och sammanhängande offentliga rum, där stadens närhet till service och kollektivtrafik möter natur, parker och bostadsnära trädgårdar.
Småskalighet, grönska och gemenskap
Trädgårdsstäder ses som ett alternativ både till hårt förtätade stadsmiljöer och utspridda villamattor med stort bilberoende. Gator och alléer är utformade för möten, promenader och lek snarare än enbart biltrafik. Förgårdsmark, trädgårdar och entréer skapar en övergång mellan privat och offentligt där spontana möten kan uppstå.
”För att kvaliteterna ska uppnås krävs att kommunerna konsekvent använder hela sin verktygslåda – från översiktsplanering till detaljplan, gestaltnings- och kvalitetsprogram, bygglov och långsiktig förvaltning,” säger Caroline Stigsdotter, projektledare på Boverket.
Byggd form påverkar hälsa, klimat och vardagsliv
Vägledningen utgår från forskning om hur byggd miljö påverkar hälsa, socialt liv och klimatavtryck. Täthet, grönstruktur, dagsljus och gemensamma livsrum är centrala faktorer för attraktiva och hållbara livsmiljöer.
”Trädgårdsstaden minskar stress, stärker barns lek, ökar den sociala gemenskapen och gynnar gång, cykel och kollektivtrafik – samtidigt som den bidrar till klimatanpassning och biologisk mångfald genom sammanhängande gröna och blå miljöer,” säger Lennart Andersson, avdelningschef och riksarkitekt på Boverket.
Del av strategin för levande och trygga städer
Vägledningen ”Att planera och gestalta trädgårdsstäder i modern tid” är framtagen på uppdrag av regeringen och ingår i satsningen på levande, trygga städer samt ökat småhusbyggande. Underlaget bygger på intervjuer med kommuner, en riksomfattande enkät och dialog med offentliga aktörer, akademi och civilsamhälle.
