Elförbrukningen hos större datacenter behöver effektiviseras. Regler på EU-nivå är en hjälp. Datacenterbranschen utvecklas snabbt och det är viktigt att teknik, behov och regler går hand i hand, menar Isabelle Kemlin på RISE.
Datacenter har och kommer fortsatt få en stor betydelse för samhället. De är en del av den digitala infrastrukturen som stadigt växer och blir allt mer betydelsefull för att företag, myndigheter och en rad andra aktörers verksamhet ska fungera.
Men det är bara halva sanningen. Minst lika viktigt är att tillgången på nödvändig el är god. Det handlar alltså om två infrastrukturer, data och el, som måste vara samspelta. De behöver fungera likt ett partnerskap för att nå det övergripande målet, att leverera ett stabilt och pålitligt el- och dataflöde. Det menar Isabelle Kemlin på RISE som är expert på datacenter.
- För att klara av uppgifterna som datacenter ska genomföra behövs två saker, säger Isabelle. Det ena är tryggad tillgång på el och det andra är att infrastrukturerna ska vara pålitliga så att deras prestation inte påverkas eller går ned.
Direktiv ska öka hållbarhet
El är en av de mest kritiska utmaningarna för att datainfrastrukturen ska kunna vara i drift. Ju fler som använder datacenter, från privatpersoner till offentliga aktörer och företag, desto mer el krävs för att tillgången på data och servicefunktioner ska kunna fungera som det är tänkt. Energiförsörjningen behöver därför ses över, bli effektiv och hindra att slöseri kan uppkomma.
Ett led i denna ambition är att datacenter inkluderas i EU:s regelverk för energieffektivisering, Energy Efficiency Directive (EED). Men det gäller inte alla datacenter utan de som har ett årligt effektbehov på 500 kW eller högre. I Sverige finns uppskattningsvis ett 50-tal datacenter som uppfyller kravet. De ska rapportera flera uppgifter och KPI:er inom hållbarhet. Isabelle lyfter fram tre områden.
- Man ska redovisa hur mycket el i fastigheten som datacentret förbrukar för att visa hur effektiv man är och att särskilja förbrukningen till IT-utrustningen från kringutrustning eller liknande. Det andra är hur mycket vatten som används för kylning vilket är mer viktigt för länder i sydeuropa som inte har lika god tillgång till kyla som vi har i Sverige. Där har vi en fördel eftersom vårt kalla klimat i Norden leder till en lägre vatten- och elförbrukning.
Det tredje området handlar om återvinning.
- Att återvinna energi kan ske på olika sätt, till exempel hur man kan dra nytta av den låggradiga spillvärmen som genereras och hur den kan tillvaratas som ett tillskott till exempel i fjärrvärmesystemet för att värma upp hus. Man väger också in hur man har förberett för att kunna återvinna värmen när de projekteras.
Naturligtvis vägs också in hur grön och klimatvänlig elen är, poängterar Isabelle.
Framtida hållbarhetsmärkning
Vägen till klimatsmarta datacenter öppnar upp nya möjligheter inom energi och elförsörjning. Ett sätt är det pågående arbetet för att hitta ett gemensamt sätt att kvalitetssäkra hur hållbart ett datacenter är för att kunna kommunicera det till marknaden.
Idag finns en tydlig miljömarkering till exempel på en tvättmaskin eller andra vitvaror. På liknande sätt skulle ett datacenter få en egen form av energimärkning för att visa hur hållbar driften är. En sådan märkning kan göra det lättare för en kund att hitta ett datacenter som har en passande hållbarhetsprofil. Datacentrets energieffektivisering kan alltså bidra till att minska klimatavtrycket och stärka varumärket.
Men det är inte bara inom energi som nya regelverk skapas. Ett annat exempel är EU:s Data Act, som tar upp handhavandet av data. I princip vem som kan använda data, vilken typ av data det handlar om och vilka villkor som gäller.
Reglera för enklare utveckling
Det är ingen underdrift att intresset för nyttan med datacentren ökar. Allt går fort, menar Isabelle.
- Det byggs nya datacenter samtidigt som det sker en utveckling av nya lösningar för att klara av att genomföra efter de behov som finns. Det pågår samtidigt ett arbete för att reglera utvecklingen.
Då gäller det att förstå vad som händer.
- Vad är det egentligen som man reglerar, är det rätt saker som regleras och har man rätt fokus? Reglering kan vara att hitta gemensamma ramar så att det blir enklare för alla aktörer. Men regler kan också riskera stänga dörrar som egentligen behövs för utveckling.
Isabelle lyfter frågorna i branschorganisationer för datacenter. Hon är styrelsemedlem både i det nationella Swedish Datacenter Industry Association (SweDCI) och i organisationen inom EU, The European Data Centre Association (EUDCA).
- Vi välkomnar att det finns en samstämmighet inom EU så att det inte riskerar bli 27 olika dokument som företagen ska fylla i. Branschen är internationell och behöver tillämpbara regler för att kunna växa efter de behov som kommer fram.
Teknik, behov och reglering behöver alltså vara samspelta för att företag, myndigheter, datacenteraktörer och medborgare ska kunna dra nytta av digitaliseringen. Samhället har med tiden blivit allt mer beroende av de datacenter som växer fram och det är enkelt att konstatera, att datacenter har kommit för att stanna.
© Love Janson
