EU:s nya klimat- och miljöregler för byggsektorn riskerar att leda till högre bostadspriser och längre planprocesser i Sverige. Det varnar både byggbranschen och flera stora bostadsutvecklare för, enligt uppgifter som publicerats av tidningen Affärsvärlden.
Bakgrunden är att EU under senare år har infört en rad nya krav kopplade till klimatpåverkan, hållbarhetsrapportering, artskydd och dokumentation inom byggsektorn. Syftet är att minska utsläppen och stärka skyddet av naturmiljöer. Men branschen menar att regelverket har blivit allt mer komplext och att konsekvenserna nu märks tydligt i form av ökade kostnader och längre ledtider.
Enligt branschorganisationen Byggföretagen tar det i dag nästan fem år från detaljplan till byggstart i Sverige. Sedan organisationen började mäta 2023 har ledtiderna ökat från 4,5 till 4,8 år.
– Det indikerar att det finns ett systemfel i grunden, säger Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen, till Affärsvärlden.
Hon beskriver utvecklingen som en form av ”utredningsinflation”, där allt fler krav och regler kräver omfattande analyser innan byggprojekt kan godkännas.
Många av reglerna kommer från EU och har lagts ovanpå svensk lagstiftning, vilket enligt byggbranschen har skapat ett svåröverskådligt regelverk med överlappningar och oklarheter. Resultatet blir fler utredningar, längre handläggningstider och ökade kostnader.
Dyrare projekt slår mot köparna
Konsekvenserna märks redan på bostadsmarknaden. En rapport från Initiativet Bygg i Tid visar att ineffektiva planprocesser i Stockholmsområdet kan höja priset på nya bostäder med minst 1 000 kronor per kvadratmeter.
För en lägenhet på 70 kvadratmeter innebär det en merkostnad på minst 70 000 kronor.
Organisationen uppskattar också att omkring 3 000 fler bostäder hade kunnat byggas varje år om ledtiderna hade kortats med 1 år. Det motsvarar cirka 10 procent fler bostäder än dagens nivå på omkring 30 000 nya bostäder årligen.
– Det som byggs blir dyrare än det annars hade varit. I slutändan landar kostnaderna på bostadsköparna, säger Anna Broman till Affärsvärlden.
Sedan pandemin har byggkostnaderna dessutom stigit kraftigt. Branschen uppger att kostnaderna ökat med omkring 35 procent, bland annat på grund av dyrare byggmaterial, högre räntor och ökade administrativa kostnader.
Samtidigt innebär de långa processerna att byggbolag tvingas bära finansieringskostnader under längre tid innan byggprojekten kan starta.
Fler EU-regler väntar
Byggsektorn står dessutom inför ytterligare skärpta krav under de kommande åren.
Redan i dag måste nya byggnader klimatdeklareras och större företag omfattas av EU:s hållbarhetsregelverk CSRD, som innebär omfattande rapporteringskrav kring klimatpåverkan och hållbarhet.
Samtidigt skärps reglerna kring naturvärden, vattenpåverkan och spårbarhet för byggmaterial som trä.
Från 2030 ska nya byggnader inom EU i princip vara utsläppsfria enligt unionens klimatmål. Dessutom väntas EU:s naturrestaureringsförordning påverka stadsplaneringen genom krav på fler urbana grönområden.
Flera byggaktörer framhåller dock att problemet inte främst handlar om miljömålen i sig, utan om hur snabbt och omfattande reglerna införs.
Även stora bostadsutvecklare som Bonava och JM uppger att administrationen har ökat kraftigt till följd av nya EU-regler.
– Fler miljökrav leder till fler utredningar och högre kostnader på kort sikt, säger Bonavas hållbarhetschef Jenny Winblad till Affärsvärlden.
JM:s hållbarhetschef Johanna Wikander pekar särskilt på EU:s taxonomi och CSRD-reglerna som är resurskrävande för större bolag.
– Vi får lägga mer resurser än andra i branschen på rapportering, säger hon.
Samtidigt framhåller bolagen att vissa åtgärder kan bidra till lägre materialförbrukning och effektivare byggprocesser. Kritiken från branschen riktas främst mot den växande administrationen och de allt längre tillståndsprocesserna.
Källa: Affärsvärlden
Fakta:
CSRD är EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering och omfattar successivt fler företag inom unionen. Regelverket kräver detaljerad redovisning av klimatpåverkan, miljörisker och hållbarhetsarbete. Byggsektorn är en av de branscher som påverkas mest eftersom både materialval, transporter och markanvändning omfattas av rapporteringskraven.
