Som en del av EU:s gröna omställning har ett klassificeringssystem, kallat taxonomi, införts för att vägleda hållbara investeringar inom olika sektorer – däribland byggbranschen. För att ett projekt ska anses uppfylla taxonomin krävs att det bidrar väsentligt till minst ett av sex miljömål utan att motverka de övriga. Dessa mål rör klimatförändringens begränsning, klimatanpassning, skydd av vattenresurser, cirkulär ekonomi, minskad förorening samt biologisk mångfald.
Enligt Sanna Koivisto, utvecklingsingenjör hos byggföretaget YIT, är många av kriterierna redan bekanta från tidigare branschpraxis. Hon lyfter till exempel fram källsortering och återvinning, där ett återvinningsmål på över sjuttio procent ofta redan uppnås i vanliga projekt.
– Det handlar inte om något helt nytt, utan snarare om att strukturera det vi redan gör, säger hon.
Taxonomikompatibelt byggande i praktiken – fallet Alexandergatan 13
Projektledarna Jenni Sahlberg och Milja Vansen-Raitio, som har arbetat med flera taxonomianpassade projekt, instämmer. De beskriver taxonomin som ett arbetssätt där målen definieras tidigt i planeringen och följs upp med dokumentation genom hela projektet.
– I renoveringar har vi länge arbetat med energieffektivitet och materialdata. Skillnaden ligger i detaljkraven under projektering och genomförande, säger Vansen-Raitio.
Klimatmål i centrum för projekt på Alexandergatan
Ett konkret exempel på taxonomikompatibelt byggande är renoveringen av fastigheten Alexandergatan 13 i centrala Helsingfors, genomförd mellan 2022 och 2024. Projektet leddes av pensionsbolaget Ilmarinen, som redan från början beslutade att det skulle uppfylla EU:s taxonomikriterier.
I ett förberedande utredningsskede analyserades hur projektet kunde möta taxonomins sex miljömål. Klimatförändringens begränsning valdes som huvudmål, medan de övriga fem miljömålen utvärderades för att säkerställa att ingen negativ påverkan skulle uppstå.
Fastigheten anpassades också för framtida väderförhållanden. Regnvattenhanteringen förbättrades genom att byta hela avloppssystemet och utöka kapaciteten i anslutningspunkterna. För att minska kylbehovet installerades markiser och solskyddsfilm på fönstren.
– Klimatanpassningen var alltså också ett viktigt inslag, liksom cirkulär ekonomi genom återanvändning av fönster och andra material från byggnaden, förklarar Sahlberg.
Cirkularitet togs särskilt på allvar i projektet, även om det inte var det huvudsakliga taxonomimålet. Byggherren ville att återbruk skulle vara en tydlig del av lösningarna – inte bara genom sortering, utan även genom återanvändning av begagnade produkter.
Taxonomin bidrar till nya arbetsmetoder i byggsektorn
YIT:s erfarenhet visar att taxonomin i första hand är ett verktyg för att göra byggandet mer hållbart – både miljömässigt och funktionellt. Byggnader som utformas enligt taxonomikriterier får en längre livslängd och är lättare att anpassa till framtida behov.
– Tar man höjd för förändrade klimatförhållanden och olika användningssätt redan i planeringsfasen, förlänger man byggnadens livscykel och minskar framtida renoveringsbehov, säger Sahlberg.
Enligt Vansen-Raitio är taxonomikompatibelt byggande något som blir allt vanligare, men hon betonar att det är viktigt att kriterierna tas med från start – redan i fastighetsägarens första analys.
– I många fall är vi inte med från början, och då blir det svårare att säkerställa efterlevnad i efterhand, säger hon.
Sahlberg menar att taxonomin förändrar hur hela branschen arbetar – inte genom att införa radikalt nya metoder, utan genom att ge struktur och tydliga riktlinjer.
– Det handlar om att införa en ny systematik i något vi redan gör. Byggbranschen kommer behöva detta i takt med att både myndigheter och marknaden ställer högre krav på hållbarhet, avslutar hon.
Källa: YIT
