I takt med att dagens fastigheter blir alltmer energieffektiva, digitalt styrda och klimatsmarta, ökar också kraven på att varje del av byggnadsdriften anpassas efter hållbarhetsmål. Ofta ligger fokus på elförbrukning, uppvärmning och ventilation, men en aspekt som sällan får samma uppmärksamhet är lokalvården. Trots att städning och hygien är avgörande för inomhusmiljön, kan excessiv eller felaktigt hanterad lokalvård ha en oväntat negativ påverkan på både miljö och hälsa.
När renlighet blir en miljöbelastning
I moderna kommersiella fastigheter förekommer det inte sällan att lokalvården överskrider det nödvändiga. Överanvändning av kemikalier, vatten och engångsartiklar är bara några exempel på hur rutiner kan bli kontraproduktiva.
Enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet har flera vanliga rengöringsprodukter visat sig innehålla så kallade PFAS-ämnen, en grupp högfluorerade kemikalier som är extremt svårnedbrytbara och därför kallas för “evighetskemikalier”. Dessa ämnen förekommer i allt från brandskum till textilimpregnering och städkemikalier och de kan spridas vidare via avloppsvatten till naturen, där de utgör risker för både människors hälsa och vattenlevande organismer. IVL:s forskningsprojekt om förekomst och avskiljning av PFAS vid svenska reningsverk visar att dagens reningsprocesser har begränsad förmåga att avlägsna dessa ämnen, vilket gör det extra angeläget att förebygga deras användning redan vid källan, exempelvis i lokalvårdsprodukter.
Excessiv lokalvård påverkar även klimatavtrycket. Att städa en kontorsfastighet dagligen, oavsett faktisk behov, leder till högre energiförbrukning och transporter för städpersonal, ofta med fossila färdmedel. Över tid kan detta generera ett betydande koldioxidavtryck, i strid med de mål många fastighetsägare själva satt upp i sina hållbarhetsplaner.
Att implementera hållbara rutiner för lokalvård
För att möta dessa utmaningar har flera fastighetsägare i Stockholm börjat se över hur lokalvård kan effektiviseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Genom att införa behovsstyrd städning, där sensorer och smart fastighetsautomation signalerar när ett utrymme faktiskt behöver rengöras, minskar man resursförbrukningen utan att tumma på kvaliteten. Det finns företag som erbjuder lokalvård i Stockholm med just detta angreppssätt, där teknologi och miljöhänsyn går hand i hand.
Vad som behöver göras & vad som faktiskt fungerar
För att lokalvården ska bli mer hållbar krävs att fastighetsägare och driftansvariga utgår från tre grundprinciper:
-
Minska onödig städning:
Inför scheman som baseras på faktisk användning av lokalerna snarare än slentrianmässiga rutiner. Teknik som närvarosensorer, luftkvalitetsmätare och digital loggning kan underlätta detta.
-
Byt ut kemikalier:
Satsa på Svanenmärkta eller miljöcertifierade rengöringsprodukter. Många skadliga ämnen i traditionella rengöringsmedel är inte nödvändiga för effektiv rengöring.
-
Utbilda personalen:
Hållbarhetsmål nås bara om alla i kedjan förstår varför förändringar görs. Städpersonal bör involveras i arbetet med att minska miljöpåverkan och ges utrymme att föreslå förbättringar.
Lokalvård som en del av den större hållbarhetsbilden
Att tänka hållbart handlar inte bara om att bygga energieffektivt eller installera solceller. Det handlar också om att se över de dagliga processer som ofta tas för givna, som hur man sköter städningen. I takt med att smarta fastighetssystem blir allt vanligare öppnas nya möjligheter att integrera lokalvård i det digitala ekosystemet.
Genom att välja tjänsteleverantörer som kan anpassa lokalvården efter miljömål och tekniska förutsättningar i fastigheten, kan fastighetsägare bidra till en helhetslösning där varje del av driften är optimerad för både effektivitet och klimatpåverkan.
Sammantaget är det tydligt att hållbar lokalvård inte bara är möjlig, utan nödvändig, om fastighetsbranschen ska kunna nå sina klimatmål. Och i en tid där både lagstiftning och hyresgästers förväntningar går mot större transparens och miljöhänsyn, är det ett initiativ som ligger helt rätt i tiden.
