EU-parlamentets miljö- och jordbruksutskott röstade på tisdagen ned förslaget till en ny förordning om skogsövervakning. Förslaget, som lades fram av EU-kommissionen, hade som mål att öka insamlingen av data om skogar på europeisk nivå. En slutgiltig bekräftelse väntas i en kommande plenarsession, men beslutet i utskotten innebär i praktiken att förordningen inte blir verklighet.
För skogsägare i Sverige och Finland innebär utskottens nej en andhämtningspaus. Men debatten om skogarnas framtid i EU är långt ifrån över.
Förslaget har väckt stark kritik från skogsägare i flera medlemsländer. En av de mest kritiska aktörerna har varit den finska intresseorganisationen MTK, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter. Organisationen, som samlar cirka 300 000 medlemmar inom jord- och skogsbruk i Finland, har varnat för att förslaget riskerade att inskränka skogsägarnas rättigheter och skapa en omfattande administrativ börda.
– Skogsägare har redan tillgång till en omfattande mängd nationell och internationell data för att stödja skogsplaneringen. Att utveckla skogsövervakning på EU-nivå skulle hota äganderätten, öka regleringen och ge kommissionen långtgående befogenheter över detaljerad kartbaserad information, vars användning och tolkning är osäker. I praktiken var det fråga om kommissionens försök att centralisera kontrollen över skogarna, säger MTK:s skogsdirektör Marko Mäki-Hakola i ett uttalande.
Kritik mot övervakning på fastighetsnivå
Enligt förslaget skulle data om skogar samlas in i kartform, även på fastighetsnivå. För MTK och många andra aktörer väckte detta allvarliga frågor om vem som äger skogsdata och hur den kan komma att användas.
– Ingen beslutsfattare har kunnat förklara vad rådata från skogsövervakningsförordningen ska användas till eller varför kommissionen behöver fastighetsspecifik information från skogsägarna, säger Maria Pohjala, MTK:s expert på internationella skogsfrågor.
Kritiken har också riktats mot att förordningen hade ökat rapporteringsskyldigheterna för både enskilda skogsägare och medlemsstaternas myndigheter. Detta hade enligt MTK stått i direkt motsättning till kommissionens löfte om att förenkla EU:s lagstiftning under den pågående mandatperioden.
Avskogningsförordningen skjuts upp
Samtidigt som skogsövervakningsförordningen ser ut att falla, meddelade EU-kommissionären Jessika Roswall att tillämpningen av EU:s avskogningsförordning ska skjutas upp med ett år. Det innebär att kraven inte kommer att börja gälla från årsskiftet, utan tidigast från början av 2026.
– MTK tar emot denna nyhet med glädje. Den välmenande avskogningsförordningen har visat sig vara ineffektiv och orsakar onödig reglering. Tillägget av tid gör det möjligt att förenkla förordningen och kanske till och med avskaffa den, säger Marko Mäki-Hakola. Han påpekar samtidigt att många aktörer, bland annat skogsvårdsföreningar, redan hunnit investera i system som visat sig vara både kostsamma och otillräckliga.
Skogsbruk och EU:s gröna giv
Bakom förslaget om skogsövervakning ligger EU:s gröna giv, den omfattande strategin för att minska unionens klimatpåverkan och stärka den biologiska mångfalden. Kommissionen har menat att bättre och mer detaljerad data om skogarna behövs för att kunna följa utvecklingen och fatta gemensamma beslut.
Men frågan om skogspolitiken har länge varit känslig. I länder som Finland och Sverige, där skogsbruket är en central del av både ekonomi och kultur, finns en oro för att Bryssel ska få för stort inflytande över hur skogar används och förvaltas.
Skogen spelar också en avgörande roll för EU:s klimatmål. Genom att binda koldioxid och ersätta fossila material i industrin bidrar skogen till att minska unionens totala utsläpp. Men balansen mellan klimathänsyn, biologisk mångfald och skogsbrukets ekonomiska betydelse är svår att hantera.
– Skogen är världens mest koldioxidsnåla transportmedel, sade François Délétraz från den franska transportorganisationen Fnaut nyligen i en parallell debatt om järnvägspolitiken. Uttalandet visar hur skogen blivit en symbolfråga i flera olika klimat- och miljöpolitiska diskussioner i Europa.
Framtiden för EU:s skogslagstiftning
Även om det nu aktuella förslaget till skogsövervakningsförordning faller, lär frågan inte försvinna. EU-kommissionen har tydligt markerat att skogarna spelar en nyckelroll i klimatomställningen. Frågan är hur unionen kan samla in tillräcklig data och säkerställa gemensamma mål utan att inskränka medlemsstaternas självbestämmande eller belasta skogsägarna med ytterligare byråkrati.
Källor: Maaseudun Tulevaisuus (Landsbygdens Framtid), MTK
