Helsingfors har godkänt den största detaljplanen i landets historia – en helt ny stadsdel på Ärtholmen, söder om Eira. Den havsnära stadsdelen ska rymma upp till 7 600 invånare och får bostäder, arbetsplatser, parker och en strandpromenad. Men planerna har skapat en ovanligt het politisk debatt: ska låginkomsttagare verkligen få bo i stadens mest exklusiva område?
Enligt planen ska nära en tredjedel av bostäderna vara statligt stödda hyres- eller ägarlägenheter. Det är ett krav som kommer ur Helsingfors stads strategi och avtalet om bostadsproduktion och markanvändning. Målet är att motverka segregation och skapa mer blandade bostadsområden.
– Barn lär sig redan i sandlådan att leka med andra oavsett bakgrund, säger Jari Huhtaniemi, ansvarig arkitekt vid Helsingfors stad, som lett planeringsarbetet.
Debatten hettade till
Före beslutet i stadsfullmäktige blossade en het ordväxling upp som pågick i över två timmar. Samlingspartiet ifrågasatte om staden borde bygga subventionerade bostäder på så dyr mark och ville veta hur mycket intäkter som går förlorade i form av lägre tomthyror.
– Vi behöver betalare och skattebetalare. Därför kunde man faktiskt spara vissa områden för det syftet – för att skapa en så kallad ”guldkust”, sade fullmäktigeledamoten Arja Karhuvaara (Samlingspartiet).
Enligt stadens tomtchef Sami Haapanen innebär de statligt stödda bostäderna en minskning på cirka 50–70 miljoner euro i intäkter från tomthyror, motsvarande 2–3 miljoner euro per år. Det beror på att bostäder som finansieras med statliga lån får runt 40 procents rabatt på tomthyran.
– Men det staden förlorar i hyresintäkter tjänar den tillbaka genom mindre sociala problem, säger Huhtaniemi. – En blandad befolkningssammansättning gör staden bättre och förebygger samma misstag som vi sett i vissa svenska förorter.
Kollektivtrafik prioriteras – oro för trafikstockningar
Ärtholmen kommer att knytas till centrala Helsingfors med spårväg, gång- och cykelvägar. Men trafiklösningarna har mött kritik, framför allt från Samlingspartiet, som varnar för att området kan drabbas av samma problem som grannstadsdelen Busholmen.
– Vi vill inte upprepa Busholmens misstag, säger Daniel Sazonov, gruppledare för Samlingspartiet i fullmäktige. – Trafikberäkningarna bygger på orealistiska antaganden om minskad biltrafik.
Den huvudsakliga infartsvägen till Ärtholmen går via Varvsgatan, som redan är hårt belastad. Stadens ledning har därför beslutat att genomföra en ny utredning om hur trafikflödena i södra Helsingfors kan förbättras.
Socialdemokraten Tomi Sevander välkomnar beslutet. Han menar att planen ändå är viktig för att Helsingfors ska kunna bygga fler bostäder i innerstaden.
– Det här möjliggör en blandad bostadsproduktion, även för dem som inte har råd med marknadspriser, säger han.
De gröna stöder också planerna. Partiets gruppledare Reetta Vanhanen framhåller att satsningen på kollektivtrafik, gång och cykel är rätt väg.
– Men på sikt behöver vi kraftfulla verktyg för att motverka köer, till exempel trängselavgifter, säger hon.
En ny stadsdel vid havet
Den nya stadsdelen kommer att byggas etappvis under de kommande åren. De flesta bostadshus får takterrasser med utsikt över öppet hav. Området ska också rymma en badstrand, en strandpromenad och ett vattenaktivitetscenter. Den populära bastu- och restauranganläggningen Löyly blir kvar, liksom kryssningshamnen.
Eftersom området till stor del består av utfyllnadsmark blir byggkostnaderna högre än normalt. För att hålla nere kostnaderna placeras de statligt stödda bostäderna på tomter där berggrunden ligger närmare ytan, vilket minskar behovet av dyra pålningar.
– Det handlar om hundratals pålar under varje byggnad. Om de kan göras 20 meter kortare sparar vi stora summor, förklarar Huhtaniemi.
När planeringen är färdig väntas Ärtholmen ge staden tomtintäkter på omkring 300 miljoner euro.
– Staden går inte med förlust, säger Huhtaniemi. – Det här är en investering i social hållbarhet.
Fakta
Projekt: Ärtholmen (Hernesaari) är Helsingfors största detaljplan någonsin.
Invånare: Upp till 7 600 personer.
Bostadsfördelning: Cirka 30 procent statligt stödda bostäder (ARA).
Kostnader: Förlust på 50–70 miljoner euro i tomthyror kompenseras av sociala vinster.
Trafik: Spårväg, gång- och cykelvägar – kritik mot bristande vägkapacitet.
Byggstart: Förväntas under andra halvan av 2020-talet.
Källor: Yle, Helsingfors stad
