Klimatförändringar medför ökade risker för översvämningar, skyfall och värmeböljor – utmaningar som påverkar stadsmiljöer och kräver samverkan över fastighetsgränser. Forskare vid IVL har tagit fram ett nytt verktyg som ska underlätta samarbete mellan kommuner och fastighetsägare för att hantera klimatförändringarnas effekter.
Medan nya områden kan planeras med klimatet i åtanke, är befintlig bebyggelse svårare att anpassa, och åtgärder kräver ofta både investeringar och samarbete mellan flera aktörer. För att underlätta samverkan kring klimatanpassning mellan privata och offentliga aktörer har forskare vid IVL och Linköpings universitet, tillsammans med Malmö stad och flera fastighetsaktörer, utvecklat så kallade klimatanpassningskontrakt.
– Kontrakten är en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsägare och andra aktörer om hur klimatanpassning på en specifik plats ska planeras och genomföras. De tydliggör de olika parternas ansvar och roller, och ser till att såväl kostnaderna som nyttan fördelas rättvist, säger Åsa Romson, projektledare och miljöjuridisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet har identifierat fem typer av kontrakt – från gemensamma avsiktsförklaringar till mer detaljerade juridiska avtal med kostnadsfördelning och gemensamma anläggningar. Kontrakten kan tillämpas i allt från gemensamma initiativ kring plantering till större åtgärder vid skyfall i parker och gaturum.
– Syftet med klimatanpassningskontrakt är att skapa tydlighet och struktur så att åtgärder faktiskt blir av, säger Åsa Romson.
Malmö stad testar metoden
Konceptet har utvecklats och testats i Malmö genom ett så kallat policylabb, där kommunen och fastighetsägare samarbetat med forskare för att undersöka hur kontrakten kan användas i praktiken på olika platser med olika lokala förutsättningar.
– För Malmö stad är frågan om klimatanpassning aktuell, och det finns en förväntan från politiken att kommunen ska minska klimatrelaterade risker och sårbarheter. Dessutom har Malmö stad sedan tidigare genomfört flera klimatanpassningsåtgärder, vilket gjort Malmö till en relevant studieplats och samarbetspartner, säger Åsa Romson.
Intresset för klimatanpassningskontrakt ökar även i andra kommuner.
– Vi ser att fler kommuner är nyfikna på verktyget. Under hösten berättar vi om resultaten på flera konferenser, bland annat hos Viable Cities, Rådet för levande städer och Sweden Green Building Council.
Kommunernas roll
Åsa Romson framhåller att en viktig faktor för att klimatanpassning ska fungera är att skapa gemensam förståelse för nyttan. För att fler kommuner och fastighetsägare ska delta i åtgärder behövs tydligare ansvarsfördelning och ibland ekonomiska incitament.
– Om fler fastighetsägare inser att de både har ett ansvar och något att vinna på samarbete, kan mycket hända. Kommunerna behöver samtidigt få ett tydligare samordningsansvar och fler verktyg för att arbeta med befintlig stadsmiljö.
Hon betonar att kommunerna har en särskilt central roll, både som markägare och som samordnande aktör.
– Kommunen har bäst överblick över vad som händer i markmiljön och har ett övergripande ansvar enligt plan- och bygglagen. Även om kommunen inte äger all mark är de ofta den enda aktör som kan samla fastighetsägare och driva processen framåt.
Projektet har tagit fram åtta policyrekommendationer till stat, kommun och fastighetsägare för att minska klimatförändringars effekter på översvämningar och värme i befintlig stadsmiljö.
