Profilkläder gör personalen igenkännbar och bidrar till ett enhetligt intryck i mötet med hyresgäster och besökare. I fastighetsdrift räcker det dock inte med en snygg jacka. Vissa arbetsmoment kräver certifierad skyddsutrustning som uppfyller specifika standarder och juridiska krav.
Här får förvaltare en kompakt vägledning för att avgöra när profilplagg är tillräckliga, när personlig skyddsutrustning behövs och hur inköp, test och uppföljning kan organiseras. Resultatet blir säkra, bärbara och konsekventa kläder som håller vad varumärket lovar i vardagen.
Så håller klädprogrammet både säkerhet och profil över tid
Fastighetsdrift behöver kläder som gör jobbet och samtidigt representerar verksamheten. En riskbaserad policy som skiljer profilplagg från personlig skyddsutrustning, upphandlingskrav som anger exakt standard och årtal, samt test, tvättspårning och planerade byten, ger en stabil grund. Med ordning på CE märkning och dokumentation blir kläderna lätta att förvalta och enkla att ersätta när det behövs. Det är så igenkänning, säkerhet och professionalitet hålls i samma söm.
Från riskbild till rätt plagg i rätt miljö
När kläder blir skydd och när de bara visar vem som arbetar
I lagens mening är vanliga arbetskläder inte personlig skyddsutrustning. När riskbedömningen visar exponering för exempelvis kemikalier, maskiner eller fallrisker måste arbetsgivaren följa gällande AFS regler för personlig skyddsutrustning. Den utrustningen ska vara CE märkt, den används som sista åtgärd efter tekniska och organisatoriska skydd, och den ska motsvara rätt EN standard för uppgiften. Varselplagg för synbarhet styrs till exempel av EN ISO 20471, och skärskydd hänvisar till SS EN ISO 13997.
I praktiken behöver klädpolicyn dela upp roller och miljöer. Reception och visningar klarar sig ofta med profilerade plagg utan CE, medan drifttekniker i garage och teknikutrymmen kan behöva CE märkta skyddsbyxor, jackor med varselfunktion och andra specifika egenskaper. En enkel beslutstrappa hjälper, börja med riskbedömning, pröva tekniska och organisatoriska åtgärder, välj sedan skyddsplagg med rätt standard och tydlig märkning. Leverantörer inom profil och arbetskläder, exempelvis Profilexpress, kan stötta med skisser, märkning och samordnad leverans så att klädprogrammet blir lätt att rulla ut.
Skriv krav som går att mäta och kontrollera vid leverans
När upphandlingen formuleras vinner tydlighet varje gång. Kräv CE märkning med fyrsiffrigt nummer för anmält organ på alla plagg som är märkta som personlig skyddsutrustning och begär tillhörande dokumentation. Begär tekniskt datablad som anger relevant standard med nummer och årtal, till exempel SS EN 17353 för varselfunktioner och SS EN ISO 13997 för skärmotstånd. Lägg in krav på bruksanvisning på svenska samt dokumenterade prestandagarantier, ofta upp till cirka 25 tvättar för reflexmaterial för att behålla synbarhetsvärden enligt EN ISO 20471. Skriv också in hur tvätt och utbyte ska följas upp. När standarderna uppdateras, vilket skett för flera områden under 2024 och 2025, blir korrekta hänvisningar till senaste SS EN version centrala för både säkerhet och enkel hantering vid eventuella reklamationer.
Vid mottagningskontroll ska varje leverans granskas mot upphandlingskraven. Kontrollera CE och anmält organ nummer, jämför TDS mot avtalade standarder och årtal och stäm av tvättgarantier mot märkning och dokument. God praxis är att förena tre byggstenar i både spec och kontroll, tydlig standardreferens, verifierad CE märkning och spårbara tvättrutiner. För grundläggande regler om vad som räknas som personlig skyddsutrustning och hur den ska användas finns en tydlig introduktion i Arbetsmiljöverkets vägledning om personlig skyddsutrustning.
Gör profilen bärbar, testa, följ upp och planera för tvätt
Varumärket vinner på synlig profil, men plaggen måste fungera i vardagen. Testa därför i verkliga arbetsmiljöer innan full utrullning. Sätt ihop provgrupper från olika yrkesroller och beställ 5 till 10 provplagg i flera storlekar per roll. Låt användarna bära dem i 2 till 4 veckor och samla strukturerad feedback om rörlighet, komfort, synbarhet och hur plaggen samspelar med annan skyddsutrustning. Resultaten läggs in i upphandlingsspecen och blir underlag för passformsval, material och detaljer som placering av reflexer, fickor och förstärkningar.
Tvätt och underhåll behöver en plan redan från start. Synbarhetsreflexer tappar prestanda över tid, många tillverkare anger cirka 25 tvättar för att behålla deklarerade värden. Inför därför spårning av tvättar per plagg eller per grupp och avtala om mätbara utbytespunkter. Kostnadsbilden blir tydligare om volymrabatter i spannet 10 till 25 plagg per modell vägs in, liksom ett litet reservlager för snabba byten när plagg passerat tvättgränsen. Lägg till en årlig genomgång av standardreferenser i avtalet, uppdatera vid nya årtal i relevanta SS EN dokument, och knyt ansvar för kontroll, lager och utbyte till tydliga nivåer i tjänsteavtal och SLA. Den kombinationen säkrar både prestanda och ett enhetligt uttryck över tid.
