Region Värmland investerar 7 miljarder kronor i en omfattande rivning, till- och ombyggnad av Centralsjukhuset i Karlstad. I en första etapp ska ett nytt mottagningshus byggas – med en stomme i trä.
Satsningen på Nya CSK är ett av Sveriges största vårdbyggnadsprojekt, ett sjukhus specialiserat på högteknologisk vård, effektiv akutsjukvård och läkande vårdmiljöer. Många lokaler har blivit utdaterade och sjukhustomten kommer att omstruktureras totalt.
Mottagningshuset är den första vårdbyggnaden i förvandlingen av Centralsjukhuset Karlstad och en viktig pusselbit eftersom det kommer att tjäna som evakueringsbyggnad under projekttiden. Meningen är att slippa provisoriska paviljonger och samtidigt att huset efter byggtiden ska kunna fungera för permanent placering av verksamheter.
- Den målsättningen ställer stora krav på flexibilitet. Fasaden är generellt och flexibelt utformad, med många fönster regelbundet placerade så att man kan flytta väggar och skapa nya rum. Huset har en dubbel korridorstruktur för att det ska bli enkelt att dela av ytor, säger Cristiana Caira som leder arbetet med Nya CSK på White Arkitekter.
Led i hållbarhetsarbetet
Mottagningshuset inkluderar inte högteknologisk vård, vilket möjliggör användningen av trästomme. Valet av trästomme är ett led i Region Värmlands träbyggnadsplan och hållbarhetsprogram för att minska miljöpåverkan. En preliminär klimatberäkning visar att en trästomme kommer att minska koldioxidavtrycket avsevärt jämfört med en traditionell sjukhusbyggnad.
Ytterväggen utgörs av en utfackningsvägg med återbrukat tegel som fasadmaterial.
- Vi har därför gjort en gestaltning som tål en färgsättning som inte är helt homogen. När man jobbar med återbruk är det viktigt att ta med sig den aspekten, säger Cristiana.
Stomme och fasad avgörande
I det här fallet var det viktigt för uppdragsgivaren att helheten på sjukhusområdet fungerar tillsammans. Mottagningshuset ansluter till befintliga lägre byggnader från 60- och 70-talet och efter många avvägningar och diskussioner valdes en hybridlösning för att reducera höjden på den nya byggnaden.
- Det blev en lösning där bjälklaget är i KL-trä, pelarna i limträ och balkarna av stål, säger hon och fortsätter:
- Målet är att reducera projektets totala klimatavtryck. Stommen, tillsammans med fasaden, har en enorm påverkan på klimatet, mer än valet av väggar eller annat. Det vill säga, utmanar man balkar, bjälklag och pelare samt fasaden kan klimatreduktionen bli stor.
Sjukhus är funktionellt sett betydligt mer avancerade än många andra byggnader. Kraven på bland annat hygien, ventilation och brandsäkerhet är extra höga.
Oskyddat trä kan bidra till brandlaster. Konstruktionen skyddas därför med tre lager av värmeisolerande brandskyddsskivor och byggnaden kommer att utrustas med ett automatiskt sprinklersystem samt brand- och utrymningslarm.
- Region Värmland har valt att fokusera på miljöhänsynen – trä som ersättningsmaterial – och inte på träets estetik eller hälsofördelar. Inget bärande trä är oskyddat, men huset har vissa delar med synligt KL-trä och plywood som skyddas med moderna ytbehandlingar som klarar hygien- och brandkrav, säger hon.
Stort väderskydd
Att arbeta med en stomme av trä innebär också att den absolut inte får utsättas för regn och fukt under byggtiden. Montaget av stommen görs under ett väderskydd som är 90 meter långt, 40 meter högt och 45 meter brett. Väderskyddet dämpar även ljud och fungerar som ett dammskydd.
Att utveckla hållbara byggnadsprinciper är viktigt, säger Cristiana, men påpekar att hållbarhet även omfattar social och ekonomisk hållbarhet.
- Region Värmland har högt ställda hållbarhetskrav som utgår från de globala målen – vilket är lite ovanligt – och bryter ner dem till en enskild byggnad. Förutsättningarna för att utveckla ett nytt sjukhusområde som tar upp alla hållbarhetsaspekter i sig är därför mycket goda.
Text: Susanne Ringheim Kilje
