Det har pratats länge om elektrifieringen av transportsektorn, och för fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar är ämnet inte längre något abstrakt. Den nya lagstiftningen har tagit några tydliga kliv framåt och den som inte hinner orientera sig i det nya landskapet riskerar att möta krav som redan är i kraft – utan att ha förberett sig.
Nedan följer en kortare genomgång av vad som faktiskt gäller idag, vad som är på väg och vad det innebär för dig som ansvarar för den tekniska förvaltningen av fastigheten.
Vad innebär direktivet?
Det svenska regelverket kring laddinfrastruktur i fastigheter har stegvis skärpts i linje med EU:s energiprestandadirektiv, EPBD. Redan från och med 2020 gäller att nya och ombyggda parkeringsanläggningar med fler än tio platser i anslutning till ett bostadshus ska förses med kanalisation, det vill säga rördragning och elsäkring som möjliggör framtida installation av laddstationer för elbilar. Det som tillkom 2025 är mer konkret: befintliga lokalbyggnader med fler än 20 parkeringsplatser ska nu ha minst en laddningspunkt installerad.
För nybyggnationer och genomgripande renoveringar av lokaler med fler än tio parkeringsplatser gäller att minst en av fem ska utrustas med laddinfrastruktur. Bostadsfastigheter med fler än tio platser som genomgår renovering omfattas av liknande krav på kanalisation. Det är även värt att hålla i minnet att EPBD nu revideras vidare inom EU, och att svenska implementeringskrav sannolikt kommer att skärpas ytterligare under slutet av 2020-talet.
Den som planerar långsiktigt bör räkna med att miniminivåerna som de ser ut idag inte är vad som väntar framåt.
Tekniska val avgörs av flera faktorer
En fråga värd att ställa vid planering av en laddstation i fastigheten är följande: hur hanteras effektuttaget när antalet elbilar ökar? En enskild laddstation på 11 kW är inget problem. Men i ett större parkeringshus med trettio platser där hälften ska kunna laddas under natten handlar det plötsligt mer om ett större kapacitetsbehov. Ett som eventuellt överstiger fastighetens befintliga effekttopp. Utan en genomtänkt plan för lastbalansering riskerar fastigheten att behöva uppgradera elnätsanslutningen – en investering som kostar.
Därför bör man välja ett smidigt system. Det kan till och med vara avgörande i det sammanhanget. En laddlösning från Nexblue med dynamisk lastbalansering kommunicerar i realtid med fastighetens elmätare och justerar laddeffekten per fordon efter tillgänglig kapacitet. Resultatet är att befintlig elnätsanslutning kan nyttjas effektivare utan att säkringarna löser ut vid belastningstoppar. För den som utvärderar alternativ på marknaden är det värt att fråga sig vad som händer några år framåt? Kanske har fler boende skaffat elbil? Då ökar också behovet.
För fastigheter med kommersiella lokaler och parkeringsytor finns det specialiserade system för just den skalan, där elbilsladdare till fastigheten kombineras med smart energistyrning anpassad för fler samtidiga användare och varierande belastningsmönster under dygnet.
Planering som håller över tid
En vanlig fallgrop är att laddinstallationen behandlas som ett engångsprojekt snarare än en del av fastighetens löpande energistrategi. Det skapar problem längre fram, antingen för att systemet inte är skalbart när behovet växer, eller för att det saknar de protokollstöd som framtida krav från elnätsbolag eller myndigheter förutsätter. I praktiken innebär detta alltså att det lönar sig att anpassa sig och skaffa rätt utrustning tidigt.
Stöder systemet OCPP 2.0.1? OCPP är det dominerande som är det dominerande kommunikationsprotokoll som används av svenska elnätsbolag och som underlättar integration med framtida tjänster? Kan installationen utökas med fler laddpunkter utan att den centrala hårdvaran behöver bytas?
De nya effekttarifferna som successivt rullas ut av nätbolagen runt om i landet gör också beräkningarna mer komplicerade än tidigare. Fastigheter som saknar styrning av laddningen riskerar att drabbas av höjda nättariffer när effekttoppar registreras under belastningstimmar – kostnader som är svåra att förutse och ännu svårare att i efterhand allokera på rätt sätt. Laddinfrastruktur i fastigheten är inte längre ett valfritt moderniseringsprojekt. Det är ett förvaltningsansvar med konkreta deadlines och tekniska konsekvenser som kräver att besluten fattas med rätt underlag.
