Byggprojektet Fiskehamnen i Helsingfors fortsätter att växa fram som ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt. I den tidigare hamn- och industrimiljön öster om stadskärnan byggs nu bostäder för omkring 30 000 invånare och mer än 10 000 arbetsplatser.
Utbyggnaden väntas pågå ända in på 2030-talet och omfattar nya bostadskvarter, tornhus, kollektivtrafik, parker och serviceområden längs Helsingfors stränder.
Området, som på finska heter Kalasatama, har blivit ett av de mest omfattande stadsomvandlingsprojekten i Finland efter att den gamla hamnverksamheten flyttades till Nordsjö i slutet av 2008.
Sedan byggstarten 2009 har den gamla hamnmarken successivt omvandlats till en tät stadsdel med fokus på kollektivtrafik, närservice och smart stadsplanering.
De första invånarna flyttade in hösten 2012.
– Fiskehamnen byggs som en urban och tät stadsdel nära service och kollektivtrafik, enligt Helsingfors stad.
I området byggs bostäder tätt intill havet med gång- och cykelvägar längs strandlinjen. När projektet är färdigställt ska en sex kilometer lång strandrutt löpa runt hela området.
Flera av kvarteren har fått namn från äldre öar som tidigare låg i området innan stora utfyllnader förändrade kustlinjen. Bland dessa finns Byholmen, Sumparn och Hanaholmen.
Tornhus och smart teknik
Fiskehamnen har också blivit känd för sina höga bostadshus och smarta tekniska lösningar.
Kring köpcentrumet Redi har flera tornhus vuxit fram och fler planeras under de kommande åren. Området hör därmed till de få platser i Finland där höga bostadstorn byggs i större skala.
Helsingfors stad har samtidigt profilerat Fiskehamnen som ett pilotområde för smart stadsutveckling. Här används digital teknik för energistyrning, avfallshantering och trafiklösningar.
I delar av området testas system där boende kan följa och styra energiförbrukning via digitala tjänster. Fiskehamnen har även använts för försök med smart elnätsteknik och flexibilitetslösningar för att minska belastningen på elsystemet.
Dessutom har staden länge haft målet att invånarna i området ska kunna leva utan egen bil om de vill. Därför satsas det kraftigt på kollektivtrafik, cykelvägar och delningstjänster.
Kritiker har dock pekat på att de nya bostäderna i området ofta är dyra och att höga byggkostnader har pressat upp prisnivåerna i nyproduktionen.
Samtidigt har flera byggprojekt i Finland bromsats under senare år till följd av stigande räntor och en svagare bostadsmarknad.
Ny spårväg ska förbättra trafiken
Fiskehamnen har redan goda trafikförbindelser via metro, bussar och vägnät, men området väntas få ännu bättre kollektivtrafik när spårvägsprojektet Kronbroarna tas i bruk.
Den nya spårvägen ska knyta samman Fiskehamnen med Kronbergsstranden och Hagnäs via nya broförbindelser för spårvagnar, gång- och cykeltrafik.
Målet är att trafiken ska starta år 2027.
Projektet är samtidigt ett av Helsingfors största infrastruktursatsningar under senare år och har väckt debatt kring kostnader och stadsbild.
Förutom bostäder och kontor byggs också skolor, daghem och hälsotjänster i takt med att invånarantalet ökar.
Köpcentrumet Redi fungerar redan som ett större servicecentrum för området, medan Södervik utvecklas vidare som evenemangs- och kulturområde.
Fiskehamnen speglar samtidigt en bredare trend i Norden där gamla hamn- och industriområden omvandlas till täta stadsdelar med fokus på hållbarhet, kollektivtrafik och blandad stadsbebyggelse.
Men projekten är också beroende av fortsatt ekonomisk tillväxt och stark efterfrågan på bostäder i storstäderna.
Källa: Helsingfors stad
