Svenskar har i genomsnitt större tillgångar än finländare – men skillnaderna handlar inte enbart om aktier och sparande. Enligt en ny rapport från Aktia Bank är det bostadsmarknaden som i hög grad påverkat utvecklingen.
– År 2023 bestod 53 procent av finländarnas tillgångar och 51 procent av svenskarnas av bostadsrelaterade värden – alltså sådant som är "väggar", säger Lasse Corin, chefsekonom på Aktia, i ett pressmeddelande.
Resten av tillgångarna utgjordes av finansiella investeringar, exempelvis insättningar, fonder och aktier.
Starkare prisutveckling i Sverige
Skillnaderna i hur bostadsmarknaden utvecklats i de två länderna är enligt Corin en nyckel till att förstå varför svenskarnas förmögenhet vuxit snabbare än finländarnas.
År 2023 var bostadsförmögenheten per invånare 94 800 euro i Finland, medan motsvarande siffra i Sverige var 106 900 euro. Prisuppgången på bostäder har gynnat svenskarna tydligt mer än finländarna.
– Bostadspriserna har stigit betydligt snabbare i Sverige. Sedan 2010 har priserna ökat med 79 procent i Sverige, men bara med åtta procent i Finland.
Corin menar att utvecklingen inte kan ses isolerat från hushållens skuldsättning. I Finland har 70 procent av dem som bor i egen bostad lån på bostaden. I Sverige är siffran 85 procent.
Samtidigt visar statistiken att svenskar i mindre utsträckning amorterar på sina bostadslån, vilket i praktiken innebär att de har större möjligheter att låna mer och köpa dyrare bostäder. Denna mekanism gör i sin tur att bostadstillgångarna växer snabbare.
Tillgångsökning följer ekonomisk utveckling
Utvecklingen på bostadsmarknaden återspeglar enligt Corin i hög grad den bredare ekonomiska bilden i de båda länderna.
– Sveriges ekonomi har som bekant utvecklats bättre än Finlands. Det märks bland annat i att disponibla inkomster ökat snabbare i Sverige och att hushållen där har en klart högre sparkvot.
Bostadspriser, skulder och sparande skiljer Sverige och Finland åt
En högre sparkvot innebär att en större andel av inkomsterna sparas snarare än konsumeras. Det skapar utrymme för investeringar i andra tillgångar som aktier och fonder – något som ytterligare förstärker skillnaderna mellan ländernas hushåll.
– I takt med att ekonomin har ökat värdet på bostäderna, har även övriga tillgångar i hushållen vuxit, tillägger Corin.
Källa: Aktia Bank / Verkkouutiset (Nätnyheter)
