Flera bostadsbolag sänker nu kravet på att hyresgästen måste ha en viss lön för att få ett hyreskontrakt. En trend sedan ett par år, menar forskare.
En rad kommunala bostadsbolag har börjat sänka kravet om en viss månadslön för att kunna få hyreskontrakt. Malmö och Stockholms allmännytta ställer i dag lägre krav medan Göteborgs kommun helt har övergett kravet om att ha en viss inkomst. Även på andra platser i landet har allmännyttan börjat se över de krav som ställs.
-Vi fick ett politiskt uppdrag för nästan två år sedan att se över detta och vi började undersöka olika alternativ och till slut frågade vi oss om det alls var någon vits att ställa krav på inkomst. Så vi beslöt att helt ta bort det, säger Mariette Hilmersson, vd för Göteborgs Framtiden.
Det är en trend sedan ett par år, att allmännyttan börjar lätta på reglerna, enligt bostadsforskaren Fredrik Grander.
-Det finns inget samband mellan hyreskrav och betalningsvilja och det har bolagen börjat inse. Hyresgäster i dag är så pass måna om sina kontrakt, att de vill absolut inte bli av med det, säger han.
Han menar att kraven har lett till en stigmatisering av människor och gjort livet tuffare och osäkrare för personer som redan har en svag ställning på bostadsmarknaden.
I Bromölla lättade allmännyttan på reglerna nu i våras.
-Vi tycker inte att vi kan döma hur mycket folk ska lägga på sitt boende, säger Henrik Bergqvist, vd för Bromöllahem.
Numera kräver bolaget att hyresgästen har en "godtagbar inkomst". Ett skäl till ändringen är att bolaget nu bygger många nya lägenheter och då är hyrorna höga.
-När vi nu ska kunna attrahera en ny målgrupp som ska flytta in i nyproduktion, då känner vi att det är svårt att begränsa på det sättet, säger han.
Men det är fortfarande en majoritet av allmännyttan som ställer krav om inkomst. Det visade en granskning i våras av tidningen Hem och hyra.
Förutom att bolagen ställt specifika krav om inkomst har många inte räknat in olika bidrag som del av inkomsten. Det har inneburit att många nekats kontrakt därför att de har försörjningsstöd eller bostadsbidrag. Även i vissa kommuner där reglerna setts över, ligger det kravet fortfarande kvar, vilket Fredrik Grander är mycket kritisk till.
-Det är en diskriminering mot människor med låga inkomster, eller ensamstående kvinnor, som det ofta handlar om. Vi har en modell som bygger på en allmännytta, men i själva verket stänger den ute ganska många, säger han.
(TT)
