Årtionden av allt lägre räntenivåer i världsekonomin och den svenska befolkningsstrukturen utgör två skäl till beslutet att sänka den så kallade jämviktsräntan till 2,5–4,0 procent, mot tidigare 3,5–4,5 procent.
Jämviktsräntan är den räntenivå Riksbanken långsiktigt ser som lämplig i ett normalt ekonomiskt läge. Och sänkningen innebär i korthet att Riksbanken framöver kan ta det lite lugnare med räntehöjningar.
Det är viktigt, för när Riksbanken kommer att höja räntan behöver de enligt de här beräkningarna inte höja lika mycket, säger Roger Josefsson, chefsekonom på Danske Bank Sverige.
Höjer räntan 2018
Ovanpå detta behåller Riksbanken möjligheten att göra nya räntesänkningar i sina prognoser. Enligt Ingves skulle syftet vara att ha kvar detta verktyg för att se till att inflationsökningen som pågått en tid blir varaktig och stabiliserar sig kring Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Inflationen väntas enligt Riksbankens prognos hamna nära målnivån under senare delen av 2018, en beräkning som bland annat utgår från att Riksbanken börjar strama åt penningpolitiken i början av nästa år.
Det är den bedömningen vi gör i dagsläget, att under loppet av 2018 är det dags att sakta börja höja räntan, säger Ingves.
Samtidigt flaggar Ingves för att det redan i vår lanseras ett nytt inflationsmål. Det handlar dels om att formellt sätta ned foten och välja KPIF, där man rensar bort effekterna av bostadsräntor på inflation, i stället för dagens Konsumentprisindex (KPI). Det kan även bli aktuellt att lägga till ett så kallat toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet runt inflationsmålet.
Det skapar större flexibilitet, vilket gör att man har lite mindre behov att vidta åtgärder om inflationen skulle avvika lite från målet, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
Politisk osäkerhet
Hon räknar efter Ingves senaste uttalanden med besked i april.
En faktor som har fått Riksbanken att vänta med att signalera åtstramningar är politisk osäkerhet i omvärlden, även om detta enligt Ingves är svårt att siffersätta.
Han ser risker i USA där president Donald Trump flaggat för en mer protektionistisk politik. Därtill kommer osäkerheten kring det brittiska EU-utträdet och årets val i stora EU-länder som Frankrike, Nederländerna och Tyskland.
Sverige är ju en liten, öppen och väldigt utrikeshandelsberoende ekonomi. Och om man då börjar prata om att börja omförhandla handelsavtal, höja tullar, införa olika typer av restriktioner – det kan aldrig vara bra för svensk ekonomi.
