Text: Susanne Ringheim Kilje
”E-handeln ökar antalet godsflöden. Det går mer från grossisten eller tillverkaren direkt till konsumenten. Då gäller det att göra en lång distributionssträcka så optimal som möjligt, genom att fylla alla dessa avgångar, åt båda hållen. Där har vi iden största utmaningen dag – i alltför många fall körs bilarna halvfulla i ena riktningen. Vi är tillbaka till att det behövs omlastningspunkter för gods i båda riktningar och att punkterna ska vara i rätt position” Det säger Gustaf Hermelin, vd för Catena.
Vilka är de bästa logistiklägena i Sverige?
-Det beror helt på vad vi talar om för typ av logistik. Logistiken börjar ju med någon form av terminal där man lastar över. Ofta kommer varor in från norra Europa och då behöver det finnas lastbils- eller kombiterminaler utmed motorvägarna hela vägen från Malmö till Luleå. Ska godset lagras kan det vara Jönköping eller Örebro som är bäst. Därifrån når man alla svenska storstadsområden på en natt. Handlar det om gods till distributionslokaler så bör läget vara i anslutning till varje större stad så att det kan ske en omlastning till mindre distributionsbilar. Det viktiga är att platsen ligger utmed logistikstråken. Det är de punkterna vi söker.
Uthämtning av varor är ju ett sätt att korta flödeskedjorna. Hur ser en optimal ”konsumentposition” ut?
- Lägen som kommer nära in till slutkund är optimala. Dagens utlämningsplatser är inte riggade för konsumenten, varken geografiskt eller när det gäller valfrihet i tid. Dessutom är det dyrt att ha en person som lämnar ut paketet bakom disk. Det som behövs är hjälp den sista biten till konsumenten, Last Mile-distribution. I anslutning till större bostadsområden kan jag tänka mig lägen under jord. En lokal distributionshub, ungefär som gamla tiders postterminaler, med ruggigt bra logistikläge. Det blir som postfacken i ett företag, som alla har lätt att nå. In- och utlastningen, liksom uthämtningen, bör vara automatiserad. Då får du också ned kostnaderna.
Varför händer inte detta, eller andra konsumentvänliga distributionslösningar?
-Först måste antalet godsflöden upp ytterligare; det krävs enorma flöden för automation. Dessutom krävs ingenjörskunskap och automation betyder stora investeringar. Vi behöver aktörer som faktiskt går in och tar en roll. Nu har vi fått för oss att vi ska ta en av dessa mer eller mindre självklara positioner inom last mile.
Spännande. Var och när?
-Vi jobbar intensivt på att få till detta. Jag kan inte säga mer just nu, men vi räknar med att vara uppe och köra under 2017 i en av våra stora städer.
Hur påverkas logistiken och vad som är ett optimalt läge av den kraftiga urbaniseringen?
- Storstadsregionerna, dit godset ska, måste servas. Det betyder att positionen behöver stötta storstadsflödet. Det gäller alla tre storstäder i Sverige och varför inte också Oslo, Helsingfors och Köpenhamn? Att frakta containern från USA eller Kina till Sverige och vidare in i landet är en ganska problemfri operation. Det är när man öppnar containern som det - så att säga - rasar. Det är oerhört viktigt med bra terminallösningar.
Vilken typ av gods har de största terminalflödena?
-Industrin sköter sig själv och hanterar sällan gods på terminaler - det är konsumentvaror som är störst, varav hälften utgörs av livsmedel. Detta område tycker vi är spännande; det är inte ovanligt att vi har fyra olika klimatzoner i våra lokaler. Här behövs service och kunskap.
Hur har ni gjort? Kan du ge ett exempel?
-Vi hade en stor ICA-anläggning i Arlöv som stängdes. Huset har ett väldigt bra läge vid den norra infarten till Malmö. Där har vi nu flera nya livsmedelsaktörer, Mathem och Espresso House bland andra, som genererar stora flöden i fastigheten och som gemensamt kan nyttja de speciella funktioner som är aktuella för verksamheten: sval, kyl frys och så klart kolonial.
Hur ser de framtida logistiklägena ut och vilka trender anar du?
-Jag ser livsmedelskluster i attraktiva lägen, som även möjliggör lokalproducerat. Genom att lämna varorna på ett vettigt sätt till de lokala distributionscentren kan man samordna distributionstillfällen på ett strukturerat sätt. En trend - och utmaning - på terminalsidan är att det fortfarande är stora pallar som kommer in, men de ska distribueras som mindre enheter. När volymerna bryts isär skapar det en massa flöden ut. Citylogistiken måste kunna blanda B2B med B2C. Multikanal-tänket kommer att utvecklas.
