Allt fler byggnader miljöcertifieras och trenden visar inga tecken på att avta

Linda Kjällén, certifieringschef på Sweden Green Building Council.
Linda Kjällén, certifieringschef på Sweden Green Building Council.

Att miljöcertifiera byggnader och byggföretag är numera mycket mer än bara en trend, det är en långsiktig utveckling som definitivt är här för att stanna. Utbudet av miljöcertifieringar ökar kontinuerligt och skälen till att miljöcertifiera är många. Miljöbyggnad, BREEAM och LEED är de tre främsta miljöcertifieringarna i Sverige, men de ledande certifieringarna uppdateras löpande och får dessutom konkurrens från flera nya aktörer.

Text: Annika Wihlborg

En viktig tumregel, oavsett vilket miljöcertifieringssystem man väljer, är att miljöfrågorna bör finnas med på dagordningen på ett så tidigt stadium som möjligt i byggprojekt med ambitionen att genomgå miljöcertifiering. Genom att inkludera miljöcertifieringsaspekter redan på projekteringsstadiet blir hela certifieringsprocessen enklare och mer effektiv. Självklart bör man lägga resurser på att välja rätt miljöcertifieringssystem, men kom ihåg att man inte behöver begränsa sig till ett system, en och samma fastighet kan miljöcertifieras enligt flera system. I grund och botten är en miljöcertifiering ett sätt att vässa byggnadens miljöprestanda, vilket gagnar både hyresgäster, brukare och miljö.

Miljöbyggnad utvecklas för byggskede och förvaltning

Idag finns cirka tvåtusen byggnader i Sverige som är certifierade enligt GreenBuilding, Miljöbyggnad, LEED eller BREEAM-SE. Utöver dessa system är också Svanens märkning för byggnader relativt vanlig, framförallt för småhus.

 

–Vi ser ett exponentiellt ökande intresse för certifieringar, 2017 har varit vårt populäraste år hittills när det gäller intresset för Miljöbyggnad. Bara i år har närmare femhundra byggnader registrerats för certifiering, och än återstår några månader på året. Miljöbyggnad utvecklas nu för byggskede och förvaltning, vilket visar på efterfrågan att få stöd i sitt hållbarhetsarbete i alla skeden för en byggnad, säger Linda Kjällén, certifieringschef på Sweden Green Building Council.

 

Hon ser ett växande intresse av att engagera brukarna och hyresgästerna när det gäller hälsa och välmående. Det räcker inte med att byggnaden har förutsättningar att prestera "bra" om man inte vet hur den ska förvaltas eller om man inte parallellt jobbar med att ändra beteenden.

 

Importerar amerikanskt miljöcertifieringssystem

 

–Just nu utreder vi möjligheten att samarbeta med WELL för en ökad tillämpning i Sverige. WELL är ett amerikanskt system som fokuserar på hälsa bland byggnadens hyresgäster. Det kan exempelvis handla om att trapporna ska vara centralt placerade i byggnaderna och vara en trevlig upplevelse att gå uppför, medan man placerar hissen undangömd i en vrå. Poäng kan bland annat ges om personalen erbjuds friskvårdstimme och om det finns gym eller träningsmöjligheter i byggnaden, säger Linda Kjällén.



SGBC jobbar även med att slutföra utvecklingen av Citylab Action, ett certifieringssystem för stadsdelar. Första delen kommer att vara klar i januari 2018. Citylab Action är ett system som hjälper stadsutvecklingsprojekt att integrera hållbarhet i projektets alla faser. Där ingår bland annat parametrar som handlar om social hållbarhet.

 

Det finns en drivkraft att ta hållbarhetsarbetet till nästa nivå. Många byggherrar, entreprenörer och fastighetsägare har jobbat länge med certifiering av byggnader och tagit fram bra arbetssätt och rutiner för detta och nu finns ett intresse att göra ännu mer. Förståelsen för certifieringars fördelar i form av ett kvalitetssäkrat hus, minimerade risker för exempelvis fuktskador och inbyggnad av farliga material, lägre driftkostnader och ökad lönsamhet spelar såklart också in.

 

–Vi märker också en ökad medvetenhet och efterfrågan bland hyresgäster och boende när det gäller certifieringar och miljökvalitéer. För kontorsbyggnader blir det mer och mer vanligt att hyresgästerna kräver att byggnaden ska vara certifierad för att man ska vilja flytta in och bli hyresgäst. När ett system har blivit standard är det dags att utveckla det eller ta fram ett nytt. För att certifieringssystem ska vara framgångsrika och få bred tillämpning, måste det vara tydligt vad certifikaten står för, vilket förespråkar relevanta certifieringar som driver utvecklingen framåt, säger Linda Kjällén.

 

 

Passivhusmärkning- ett alternativ till miljöcertifieringar

Miljöcertifieringarna har bidragit till en rad förbättringar av byggsektorns miljöarbete, exempelvis effektivare energi- och resursanvändning, minskad miljöpåverkan, bättre inomhusmiljö och minskad användning av kemikalier. Utöver de tre vanligast förekommande miljöcertifieringssystemen för byggnader finns även flera mindre system, exempelvis Miljöklassad byggnad, Miljöstatus för byggnader, Energirosen, P-märkt innemiljö, Eco-effekt och Svanen. För byggherrar som vill satsa på särskilt energieffektiva fastigheter kan även välja att passivhusmärka sina byggnader. Det mest använda miljöcertifieringssystemet i Sverige är alltså Miljöbyggnad, en svenskutvecklad certifiering som består av sexton olika indikatorer för energianvändning, inomhusmiljö och material.

BREEAM- en av världens första miljöcertifieringar

Miljöbyggnad kan användas till alltifrån småhus till flerbostadshus, skolor och kontor. En fördel med att miljöcertifiera en fastighet enligt Miljöbyggnad är att det är utvecklat för den svenska marknadens behov och därmed harmoniserar med svenska byggregler och svensk byggpraxis. Miljöbyggnad består av tre olika nivåer: guld, silver och brons. Alla Miljöbyggnadscertifieringar granskas och godkänns av en oberoende tredje part, vilket skapar förutsättningar för en rättvis bedömning.

BREEAM, som är en förkortning för BRE Environmental Assessment Method, är ett miljöcertifieringssystem som utvecklats i Storbritannien. Det är ett av de första miljöcertifieringssystemen som utvecklades för den globala marknaden. Hittills har över 500 000 byggnader runtom i världen certifierats enligt BREEAM. Sweden Green Building Council har sedan 2013 anpassat BREEAM till svenska förhållanden.

Svanenmärkning gynnar miljön och människors hälsa

Med BREEAM-SE bedöms och poängsätts även hur byggnaden ligger i förhållande till allmänna kommunikationsmedel, val av byggnadsmaterial och vilka föroreningar byggnaden kan ge upphov till. Extrapoäng kan uppnås för hur innovativ byggnaden är i sina tekniska lösningar. De olika nivåerna i BREEAM-SE är pass, good, very good, excellent och outstanding. LEED är anpassat för alla typer av byggnader genom att olika versioner utvecklats från grundversionen.

Ytterligare en miljöcertifiering på den svenska marknaden är Svanenmärkta hus. Svanenmärkningen ställer krav på energianvändning, kemiska produkter, byggvaror och en rad innemiljöfaktorer som är relevanta för människors hälsa och för miljön. Dessutom ställer Svanen krav på kvalitetsstyrning i byggprocessen och på överlämnandet av byggnaden till de boende och förvaltningen.