Lägg mer ner tid och resurser i de tidiga skedena av projekteringen av en ny byggnad. Det är här man bestämmer byggnadens dna – och det är här som möjligheterna finns att skapa hållbar och attraktiv arkitektur. Det skriver Pernilla Ivarsson, arkitekt och passivhusdesigner vid Reflex Arkitekter.
Projekteringsarbetet är procentuellt sett en liten del av en byggnads livslängd. Förstudier och programarbete är i sin tur en liten del av projekteringen. Med andra ord får detta första idé- och konceptarbete förvånansvärt lite fokus. Ändå är det här man bestämmer byggnadens dna, viktiga beslut och förutsättningar som kan ge både förödande och fantastiska effekter på slutresultatet. Det kan bli en överviktig energifrossare som i sista sekund får några solceller för att minska de ekologiska fotspåren, men det kan också bli en smäcker, smart gestalt som lever i harmoni med sin omgivning, charmar alla i sin närhet och blir en omtalad kändis.
Miljöcertifieringar har som tur är blivit nästan självklara. De är effektiva verktyg för att undvika energifrossaren. Det är dessutom bra att det finns flera olika certifieringar eftersom vi inte vill stöpa alla hus i samma form. Men ofta har beställaren inte bestämt sig för vilket system man ska använda förrän en bra bit in i projekteringen, det vill säga för sent för att nå de höga poängen och för att verkligen skapa den där nytänkande superhjälten. Alltså måste hållbarhet finnas med på de första mötena, de första skisserna, även innan certifieringsmetod är vald. Här har vi arkitekter ett stort ansvar att guida åt rätt håll och vi har otroliga möjligheter att skapa stora värden åt fastighetsägaren, vara nytänkande och kreativa. Lekfulla workshops På Reflex försöker vi jobba med workshops i tidiga skeden; lekfullt och idéskapande arbete i grupp med olika övningar för att fånga in projektets och platsens själ. Post-itlappar, referensbilder, färg och form, allt är tillåtet. Här ska även hållbarhetsfrågorna in och befruktas och integreras med övriga gestaltnings- och funktionskoncept. Det är ett inspirerande, engagerande och produktivt arbetssätt och skulle kunna bli ännu intressantare om man bjöd in fler; brukare, beställare, energisamordnare eller en för projektet lämplig expert; ekolog, konstnär, psykolog... Då kan det verkligen bli crossover-effekter och nytänkande och dessutom känner alla inblandade sig delaktiga och har roligt. Men för att det här ska vara möjligt behövs mer tid och resurser till idéfasen.
Ett problem med hållbarhet är att det är brett och komplext. Det går egentligen inte att dela upp i olika professioner och arbetsområden, allt hänger ihop, precis som naturen och ekosystemen. Det är det som gör det utmanande och spännande! Varför jag ändå väljer att kalla det ett problem är att vi har svårt att hantera det. Vi har ett behov av att dela upp, dra gränser, definiera ansvarsområden, luta oss tillbaka mot mätbar fakta och checklistor. Och checklistorna är viktiga, men vi måste också våga tänka utanför boxen och inte lita blint på certifieringsmetoderna, för de är varken plats- eller projektspecifika och inte heller heltäckande. Det är viktigt vara lyhörd och öppen för nya sätt att lösa problem genom att tänka helhet och gränsöverskridande i de tidiga skedena. Skapa mervärden Även om det är utanför mitt område att styra över byggnadens innehåll så vill jag ibland ge mig in på beställarens område. Jag kanske vill föreslå kollektivhus, klädbytesbutik eller en cateringfirma som bannlyst plastburkar och plastbestick och serverar ekologisk mat från odlingarna på husets egna tak för att jag tror det ger sociala, ekonomiska och ekologiska mervärden och gör helheten i huset och stadsdelen bättre.
Hållbarhet handlar även om hälsa och innemiljö, vilket ger poäng i de flesta certifieringssystem; Dagsljus på alla arbetsplatser X meter in från fasad. Check! Inga farliga emissioner från inbyggda material. Check! Invändig grönska för rekreationsvärden. Check! Men var värderas den fantastiska upplevelse, njutning och sinnesstämning jag får i exempelvis Ragnar Östbergs stadshus, tack vare dess sinnrika arkitektur, materialet, ljusföring och rumslighet? Svårt att mäta, men minst lika viktigt och påverkar min hälsa positivt. Återigen en viktig faktor som går att påverka i tidiga skeden och som ligger utanför certifieringssystemen.
Jag skulle önska en justerad tidplan så att det blir mer tid och resurser i tidiga skeden, lyhördhet inför andra sätt att tänka, öppenhet att gå utanför boxen samt en möjlighet att värdera arkitektonisk upplevelse i certifieringssystemen. I gengäld skulle jag bjuda in brukare, beställare, konsulter och experter till att vara mer delaktiga i de roliga och kreativa tidiga skedena där de stora värdena skapas och möjligheterna till hållbar och fantastisk arkitektur finns.
