Gruvstäder riskerar att bli utflyttningsorter

Kiruna stad med dess kyrka i centrum. Foto: Kjell-Åke Halldén

Gruvsamhällena Kiruna och Gällivare genomgår en omfattande omvandlingsprocess för att säkra gruvindustrins överlevnad. I en ny avhandling från Luleå tekniska universitet analyseras hur medborgarna i Malmfälten skapar en bild av det egna samhället under pågående stadsomvandling. Bilden av hemorten förändras allt eftersom och påverkar människors vilja att flytta eller stanna på orten.

– Hoppet om ett attraktivt samhälle efter stadsomvandlingen visade sig minska genom åren och höll till slut inte längre tillbaka den Kirunabo som planerade att flytta, säger Eugenia Segerstedt, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och författare till en avhandling om medborgarnas upplevelser av stadsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare.

Det är ett ur flera aspekter unikt, historiskt samtidsdokument som forskaren Eugenia Segerstedt tar fram i sin avhandling "Small Town, Big Move Constructions of place in transiting mining communities". Avhandlingen bygger på fyra empiriska studier som över 3500 människor deltog i och som spänner över flera år, vilket gör det möjligt att jämföra hur människors syn på samhällena Kiruna och Gällivare förändras mitt under pågående stadsomvandling.

År 2010 hade Kiruna och Gällivare gått in i en ny exekutiv fas i de storskaliga samhällsomvandlingarna då många fastigheter måste flyttas eller rivas och byggas om eftersom gruvbrytningen i underjordsgruvorna påverkar markytan. Ambitionen att genomföra samhällsomvandlingarna på ett hållbart sätt, främja social hållbarhet och göra lokalsamhällen mer attraktiva, resulterade i Eugenia Segerstedts forsknings- och utvecklingsprojekt som fokuserar på dessa frågor.

Den första studien i avhandlingen består av tre omfattande enkätundersökningar mellan åren 2011 och 2016 där boende i Kiruna fick svara på frågor om hur de uppfattar sina hemorter, de pågående samhällsomvälvningarna, social hållbarhet samt sannolikheten för att de kommer att flytta inom fem år. Eftersom data samlades in vid flera olika tillfällen kan jämförelser göras över tid. Medborgare med arbetarklassyrken övervägde att flytta i mindre utsträckning än andra 2011, men den skillnaden kunde inte längre observeras 2016.

– Särskilt unga i Kiruna, både män och kvinnor, hade en större benägenhet att vilja flytta än andra åldersgrupper. Kiruna höll på att bli de gamla männens stad där de unga männen ville flytta i större utsträckning än äldre generationer, säger Eugenia Segerstedt.