Elever med svårigheter att koncentrera sig behöver skolmiljöer som dämpar, lugnar och skiljer av. För Arkitektbolaget blev Ljungfälleskolans nya flygel en lärorik utmaning som möttes med specialistkompetenser och uppfinningsrika planlösningar.
När en del av Ljungfälleskolan skulle omvandlas från att hysa skolklasser med 25 barn till grundsärskolans anpassade verksamhet med mindre klasser, fick lokalerna en omstart med nya rumsindelningar och funktioner. Arkitektbolaget inledde en utforskande process där barnens särskilda behov stod i centrum.
– Många av våra elever är överkänsliga mot synintryck som ljus, ljud, rörelse med mera. Det kräver extra omsorg om miljöerna. Vi vill ha många rum i rummet då barnen behöver olika grader av avskiljning: vissa klarar klassrummet, andra jobbar bäst bakom en skärm och vissa i ett eget arbetsrum där de kan stänga dörren, säger Linus Skarp, rektor för Växjö grundsärskolor.
VR-glasögon till hjälp
För Arkitektbolaget började pusslandet med att avdela till fler grupprum i varje klassrum och den stora elevhallen. I dem får elever och pedagoger utrymme för fokus eller paus. Men samtidigt måste man möta människans behov av naturligt ljus.
– Vi satte in takfönster i flera rum och glaspartier mellan rum, i rätt höjd så att vuxna har god överblick medan barnen som sitter ner inte störs av kompisarna utanför. Vi har varit helt beroende av goda samarbeten med akustiker och ljuskonsulter, säger Kristina Bornholm, ansvarig arkitekt på Arkitektbolaget.
Den avlånga elevhallen var en nöt att knäcka, då långa öppna utrymmen lockar överaktiva elever att kuta fram och tillbaka – men många har nedsatt motorik och kan skada sig själva och andra. Det löste man genom att placera ut grupprummen som ”boxar” i sicksack längs hallen, så att siktlinjen bryts och miljön blir mindre och tryggare.
För att säkra fungerande planlösningar fick pedagogerna gå in i 3D-datormodellen med VR-glasögon och tycka till om vad som fungerar och vad som bör justeras.
Små ljud – stor utmaning
En annan utmaning var att ljudklassa väggarna till en betydligt högre nivå än vanligt.
– Dels kan våra elever vara väldigt högljudda emellanåt, de behöver kunna stänga om sig för att inte göra andra elever oroliga, uppjagade eller störda. Men det gäller också småljud, som en fläkt som brummar eller något som pyser. Vi vuxna kanske inte hör det men vissa elever tar in allt, säger Jessica Rylander som är arbetslagsledare för grundsärskolans fritidshem.
Även de visuella intrycken har betydelse. Arkitektbolaget valde jordnära kulörer som anpassades efter rummens funktion. I rörelserummet får rött aktivera sinnena, medan studiemiljöerna lugnar i gröna och blå kulörer som varierar genom byggnaden för att hjälpa barnen orientera sig.
”Det har varit framgångsrikt”
Resultatet är enligt Jessica Rylander ett tydligt lyft från tidigare lokaler.
– Det är jättestor skillnad. Vi trivs väldigt bra, miljöerna är verkligen anpassade till en särskola. Vi går inte på varandra, eleverna kan gå undan när de behöver och ljudnivån är mycket bra. Det är fräscht och välkomnande med lugna färger. Många föräldrar kommer in och säger ’Wow vad fint ni har det!’
– Arkitektbolaget var lyhörda och nyfikna på våra elevers behov, det har varit framgångsrikt. Vi har större lugn i grupperna och bibehåller barnens energinivå under dagen. Nu kan vi tidigt förebygga oroligheter och minska antalet misslyckanden som eleverna upplever när de tappar kontrollen, summerar Linus Skarp efter att ett läsår passerat i de nya lokalerna.
För Arkitektbolaget blev uppdraget en lärorik utbildning i hur man möter barnens unika och specifika behov.
– Alla grupper i samhället behöver ändamålsenliga lokaler, men de här barnen påverkas ännu starkare av sin miljö. De flesta av oss kan anpassa oss men här behöver den byggda arkitekturen verkligen vara ett stöd i barnens process att ta in skolans kunskap, säger Kristina Bornholm.