Genom ett ökat industriellt byggande i trä går det att sänka både kostnaderna och den negativa klimatpåverkan från bostadsbyggandet. Det skriver representanter för träbranschen.
Detta är en debattartikel som speglar skribenternas åsikter.
Nyligen ägde ”New European Bauhaus: Into the Woods” rum i Helsingfors. De svenska och finska statsministrarna visade då tillsammans med EU-kommissionens ordförande hur ett ökat byggande i trä, särskilt industriellt sådant, bland annat bidrar till att länderna når sina klimatåtaganden.
Risk att bostadsbygget tvärstannar
Nu höjs räntorna och i kombination med höga materialkostnader och försämrade finansieringsvillkor inom byggbranschen riskerar detta att sätta tvärstopp för bostadsbyggandet. Genom ett ökat industriellt byggande går det att sänka både kostnaderna och den negativa klimatpåverkan från bostadsbyggandet.
För att det ska ske, behövs regelförenklingar, lagförändringar och ökad kunskap om industriell prefabricerad byggnation. Det skulle ge regeringen möjligheten att minska effekterna av en vikande konjunktur och skapa förutsättningar för ett långsiktigt bostadsbyggande. Dessutom med en 40 procent lägre klimatpåverkan och lägre bostadspriser och hyror.
Sex förslag
Detta är sex förslag till den nya regeringen för en mer produktiv och klimatsmart byggindustri:
- Fler bostäder med ökade ekonomiska incitament
Industriellt byggda hus i trä har en 16 procent lägre produktionskostnad än motsvarande konventionellt byggda hus, samtidigt går trähus cirka 30 procent snabbare att bygga. Om fler hus byggs med prefabricerade delar i trä skulle den slutliga kostnaden hållas nere. Även med dessa effektiviseringar är konjunkturen för bostadsbyggande vikande och det behövs att regeringen överväger att införa ekonomiska incitament för att ytterligare sänka kostnaden att bygga nya bostäder.
- Tydligare definitioner av begrepp för byggnader
Ett stort problem i dagens bostadsbyggande är att begrepp som byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterräng, våning och källare inte är tillräckligt definierade. Det resulterar i att 290 kommuner tolkar begrepp på olika sätt, vilket avsevärt försvårar tillverkningen av prefabricerade byggdelar. Vi önskar därför att regeringen en gång för alla sätter ned foten så att det blir tydligt hur olika höjder och våningar ska definieras."Kompetensen kring trähusbyggande behöver höjas i alla led: bland politiker, beställare, byggaktörer och konsulter".
- Harmonisera regler för transport på väg
Bostadsvolymer med en bredd på max 4,5 meter bör kunna tillåtas på väg. I dag är det tillåtet med max 4,15 meter för bostadsvolymer men 4,5 meter för övriga transporter.
- Anpassa Boverkets regler för innovativa material och arbetssätt
Boverkets regler upplevs av många vara skrivna utifrån en tradition att bygga med betong. I gällande regler finns vissa rigida tekniska specifikationer som härstammar från traditionellt platsbyggande och som gör tröskeln hög för att bygga med trä, i synnerhet för industriellt träbyggande. Dessa borde göras teknikneutral för att underlätta för innovation och utveckling av byggsektorn.
- Kompetensen för att bygga i trä måste öka
Kompetensen kring trähusbyggande behöver höjas i alla led: bland politiker, beställare, byggaktörer och konsulter. Det behövs ytterligare kunskap, både om tekniken och fördelarna ur miljösynpunkt. Från regeringens sida vore det önskvärt att, i dialogen med universitet och högskolor, lyfta vikten av denna kompetens i berörda utbildningar och att tillföra resurser för detta. Det finns också ett behov, från statens sida, att arbeta utifrån sin roll som förebild genom Trafikverket, Statens fastighetsverk och andra aktörer att driva på för ökad kompetens inom området.
- Underlätta för att öka exporten
Det finns ett stort internationellt intresse för det industriella byggandet, särskilt i trä. Men den svenskutvecklade systemkunskapen kring industriella träbyggandet skulle kunna spridas bredare och öka svenska företags exportmöjligheter. Detta är ett fokusområde som Business Sweden borde utveckla i en ny exportstrategi. En export som leder till minskad negativ klimatpåverkan hos mottagarländerna och ökad efterfrågan på högkvalitativa svenska produkter. Det tjänar både Sverige och klimatet på.
Text: Susanne Rudenstam, Kanslichef Sveriges träbyggnadskansli David Johnsson, vd Trä- och möbelföretagen och Mathias Fridholm, direktör Svenskt trä