Ett aktivt brandskydd är ett samlingsbegrepp för funktioner som aktiveras av eld och rök när en brand uppstår. – Det kan till exempel vara brand- och utrymningslarm och olika typer av släcksystem. Det aktiva brandskyddet ska detektera (spåra) varna (larma) samt begränsa och om möjligt släcka branden, säger Tomas Åberg på Brandskydds-föreningen i Stockholm.
AV: C-G HANBERG | FOTO: BENGT JANSSON
Han har jobbat med brandskydd under hela sitt yrkesliv i olika roller. På Brandskyddsföreningen är aktivt brandskydd hans område och Tomas är expert inom brandssläcksystem med gas men även när det gäller brandlarm. Att ta fram kravspecifikationer för certifiering av företag, personer och brandskyddsprodukter ingår också i verksamheten.
En mindre brand kan kvävas i sin linda med den brandsläckare som borde vara självklar i alla lokaler och bostäder. Är branden omfattande krävs en insats av räddningstjänsten.
– En sådan insats innebär större vattenskador än om branden kan släckas med en vattensprinkler anläggning. Sprinklern aktiveras genom att en så kallad bulb spricker till följd av hettan, berättar Tomas Åberg.
ETT DUBBELT ANSVAR FÖR BRANDSÄKERHETEN
Både fastighetsägaren och brukaren av lokalerna har ett ansvar för brandskyddet. Det regleras i detalj i LSO (lagen om skydd mot olyckor). Brandskyddet styrs även av Boverkets Byggregler (kapitel 5) som är omfattande. Även försäkringsbolagen ställer krav på att brandskyddet, beroende på verksamhet, ska utformas enligt BBR eller andra regelverk. Dessutom ska brandskyddet årligen besiktigas av ett certifierat besiktningsföretag.
– Regelbundna funktionskontroller, och utrymningsövningar är en viktig del av det systematiska brandskyddsarbetet. Vissa kontroller kan brukaren/ägaren av fastigheten göra själv, medan andra kräver expertkunskap säger Tomas Åberg.
BRANDSKYDDET MÅSTE ANPASSAS TILL LOKALERNA
Brandskyddet glöms ibland bort när lokalerna byggs om eller inriktningen på verksamheten ändras.
– Aktiva funktioner, till exempel gassläcksystem kan då antingen bli under eller över dimensionerade, beroende på om lokalerna utökas eller blir mindre. En för hög gaskoncentration kan i det sistnämnda fallet var livsfarlig, eftersom man kan kvävas. Gassläck system med kemiska eller inerta gaser används där vattensprinklers är olämpliga. Till exempel i datorhallar, ställverk och rum för telekommunikation. Gaserna, som inte är miljöbelastande, reducerar syret kraftigt, vilket kväver branden. säger Tomas Åberg.
Automatiska larm slussas via en larmcentral vidare till räddningstjänsten. Det är tyvärr inte ovanligt att brandlarm aktiveras av okynne.
– Det förekommer bland annat i skolor. Det innebär en onödig utryckning för räddningstjänsten, särskilt om det samtidigt utbryter en brand någon annanstans. Det finns också en risk att larmet inte tas på allvar i ett skarpt läge, om det utlösts av okynne flera gånger, och därför inte utrymmer lokalerna, säger Tomas Åberg.
Digitaliseringen, "sakernas internet" (IoT) och 5Gnätet gör det aktiva brandskyddet smartare.
– Släck och larmsystemen blir intelligentare och tillförlitligare och vi kan få ut mer information än i analoga system. Vi kan i realtid se om till exempel sprinklern inte fungerar eller om det finns andra brister i systemet. Men det är viktigt att de regelverk som styr brandsäkerheten hänger på det digitala tåget som vi ännu bara sett loket och den första vagnen på, framhåller Tomas Åberg.
Vid detaljprojekteringen av en byggnad är det klokt att engagera en brand och elkonsult men även ett sprinklerkonsultföretag.
– Det kan bli kostsamt rätta till fel som upptäcks först vid besiktningen innan byggnaden tas i drift. Det kan till exempel vara en felaktigt dimensionerad sprinkleranläggning, säger Tomas Åberg. ■