Byggindustrin har i en serie artiklar undersökt effekterna av miljömärkningar för byggmaterial. I artiklarna riktas skarp kritik främst mot SundaHus, som enligt kritiker pressar branschen att betala mer för att upprätthålla märkningen. Golvbranschen GBR uppmanar beställare att inte lägga så stort värde vid antalet miljömärkningar.
På den svenska marknaden finns tre större system för miljömärkning av byggmaterial: BASTA, Byggvarubedömningen och SundaHus. Deras syfte är att underlätta hållbara materialval för byggare och fastighetsägare.
För att möta sina kunders krav på bedömningar inom olika system har de flesta materialleverantörer registrerat sina produkter hos alla tre system. En större mängd miljömärkningar ses som positivt, vilket signalerar att produkten är extra miljövänlig. Detta trots att själva produkten inte förändras.
- Det har uppstått en inflation av miljömärkningar. Våra medlemmar tvingas köpa in dem för att vara konkurrenskraftiga, vilket är en osund utveckling, säger Johan Aspelin, vd för Golvbranschen GBR.
Golvbranschen har tidigare uttryckt kritik mot dessa miljömärkningar och anser att de i vissa fall motverkar sitt syfte.
- Att vara registrerad i alla system kräver tid och pengar för materialleverantörerna. Kontinuerliga uppdateringar av information och licensavgifter för de olika systemen leder till ökade kostnader som överförs till produkterna, säger Johan Aspelin.
Byggindustrins granskning visar även att framför allt SundaHus bedömningar ibland baseras på osäkra data. De gör antaganden om innehållet när leverantörens information om en produkt är otillräcklig.
- Vi menar att det räcker att materialleverantörerna verifierar sina produkter i ett bedömningssystem. Om kunderna vill ha mer detaljerad information kan detta ges på begäran. Beställarna bör inte betrakta antalet miljömärkningar som ett mått på produktens kvalitet. Om en produkt är godkänd, uppfyller den miljökraven, säger Johan Aspelin.
Golvbranschen efterlyser en konstruktiv dialog inom byggsektorn angående miljömärkningarna. Materialleverantörer, byggare och fastighetsägare behöver komma överens om gemensamma grundkrav och kriterier för verifiering av byggprodukters hållbarhet. En enhetlig standard ger tydlighet, transparens och ökad miljönytta.