Prognos för byggmarknaden skrivs ned efter ökad osäkerhet

Prognoscentrets diagram över totala byggmarknaden. Pressbild: Prognoscenter
Prognoscentrets diagram över totala byggmarknaden. Pressbild: Prognoscenter

Prognoscentret reviderar ned sin prognos för den svenska byggmarknaden. Det totala produktionsvärdet väntas nu uppgå till 544 miljarder kronor i 2025 års prisnivå, vilket motsvarar en volymökning på 3 procent jämfört med 2025. I mars låg prognosen på 4,5 procent.

Enligt Prognoscentret har osäkerheten på byggmarknaden ökat under året, bland annat till följd av energikrisen och utvecklingen kring kriget i Iran. Riskerna bedöms främst ligga på nedsidan genom försörjningsstörningar och svagare efterfrågan.

– Bedömningen av byggmarknadens utveckling under prognosperioden är att villkoren har försvagats på grund av denna utbudschock, men att återhämtningen i stort sett fortsätter i samma riktning, om än i långsammare takt. Stigande byggkostnader skapar en starkare prioritering mellan projekt. Vi räknar med att byggkostnaderna kommer att stiga mer än vad som antogs innan kriget i Iran bröt ut. Kostnadsökningarna på byggmarknaden utifrån de initiala energiprisökningarna från kriget kommer dock med en fördröjning, säger Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret.

Högre byggkostnader påverkar bostadsbyggandet

Bostadsbyggandet väntas påverkas av den osäkerhet som präglade våren. Prognoscentret bedömer att hushållens ekonomi har stärkts och att efterfrågan fortfarande hålls uppe, men att ett svagare sentiment dämpar utvecklingen något.

Samtidigt försämras förutsättningarna för nyproduktion av högre byggkostnader och andra störningar på utbudssidan. Antalet byggstarter för bostäder väntas uppgå till 33 600 under året.

Lokalbyggandet bedöms mer motståndskraftigt

Även inom lokalbyggandet märks en försämring i efterfrågan, kopplad till ett mer försiktigt investeringsklimat. Högre byggkostnader påverkar också villkoren för nya projekt.

– Många av investeringsbesluten bakom nya projekt för lokaler är dock av en sådan omfattning att den marginella försämringen av byggkostnaderna inte påverkar villkoren för nybyggnation i samma utsträckning som vi ser inom bostadsbyggandet. Lokalbyggandet är därför mer motståndskraftigt mot de försörjningsstörningar som härrör från kriget i Iran. Det finns dock risker på efterfrågesidan, försvagat sentiment och ökad osäkerhet gör att vissa investeringsbeslut skjuts upp. En avvaktande hållning hämmar en högre investeringstakt än vad som annars skulle ha varit fallet, säger Mårten Pappila, senior ekonom på Prognoscentret.

Renoveringar väntas fortsätta öka

För reparationer, underhåll och renoveringar av lokaler väntas en fortsatt ökning under perioden 2026–2028. Prognoscentret pekar på flera långsiktiga drivkrafter bakom utvecklingen, bland annat ett åldrande fastighetsbestånd, ökade miljökrav och större fokus på energieffektivisering.

I många fall bedöms investeringar i uppgraderingar vara ett alternativ till nybyggnation.

Även marknaden för bostadsrenoveringar och underhåll väntas förbättras de kommande åren, även om prognosen justerats ned något till följd av den ekonomiska osäkerheten. Prognoscentret bedömer samtidigt att ökad aktivitet på bostadsmarknaden kan bidra till fortsatt återhämtning.