Branden i Grenfell Tower i västra London den 14 juni 2017 blev en av de dödligaste bostadsbränderna i modern brittisk historia. Totalt omkom 72 människor och över 70 skadades när elden spreds okontrollerat genom höghusets fasad.
Katastrofen ledde till omfattande kritik mot Storbritanniens byggregler, myndighetskontroller och säkerhetskultur inom byggbranschen.
Branden startade i en kyl- och fryskombination men utvecklades snabbt till ett fullskaligt inferno när lågorna fick fäste i byggnadens fasadkonstruktion. Räddningsarbetet pågick i två dygn.
Fasadrenovering blev avgörande
Grenfell Tower uppfördes 1974 men genomgick en omfattande renovering mellan 2015 och 2016. Under renoveringen kläddes den ursprungliga betongfasaden med aluminiumkompositpaneler innehållande polyeten – ett mycket brännbart material.
Bakom fasadpanelerna lämnades dessutom en ventilationsspalt. Kombinationen av den brännbara isoleringen och luftspalten skapade en så kallad skorstenseffekt som kraftigt accelererade brandspridningen längs byggnadens utsida.
Enligt utredningen fanns visserligen brandstopp i ventilationsutrymmet, men flera hade installerats felaktigt eller saknades helt på vissa platser.
Systematiska brister avslöjades
De efterföljande utredningarna beskrev katastrofen som ett systematiskt misslyckande där ansvarsfördelningen varit oklar mellan byggherrar, entreprenörer, materialtillverkare, projektörer och myndigheter.
Utredarna slog fast att byggmaterial marknadsfördes som säkra trots att tester visade motsatsen och att kostnadsbesparingar i många fall prioriterades framför brandsäkerhet.
Grenfell Tower blev symbol för misslyckad byggsäkerhet
Regelverket för fasadmaterial och brandskydd beskrevs samtidigt som otydligt och öppet för tolkningar, något som byggföretag under lång tid hade kunnat utnyttja.
Efter branden hölls omfattande protester där anhöriga och boende krävde ansvar och rättsliga åtgärder mot de inblandade aktörerna.
Bygglagarna skärptes
Grenfellkatastrofen ledde till de största reformerna av brittisk byggsäkerhet på flera decennier.
En av de viktigaste förändringarna blev förbudet mot brännbara fasadmaterial på byggnader högre än 18 meter. Samtidigt skärptes reglerna för sprinklersystem i bostadshus. Tidigare krävdes sprinklers endast i byggnader över 30 meter, men gränsen sänktes efter branden till 11 meter.
År 2022 antogs dessutom den nya lagen Building Safety Act, vars syfte är att tydligt utse en huvudansvarig aktör för säkerheten genom hela byggnadens livscykel.
Myndigheter involveras nu också tidigare i planeringen av högriskbyggnader för att farliga lösningar ska upptäckas innan projekten färdigställs.
Fortfarande olösta problem
Trots de omfattande lagändringarna finns fortfarande tusentals byggnader i Storbritannien med fasadlösningar som bedöms utgöra brandrisker. Arbetet med att åtgärda problemen har gått långsamt och konflikter om finansieringen pågår fortfarande mellan fastighetsägare, försäkringsbolag och boende.
Grenfell Tower har stått tomt sedan branden och fungerar idag som ett minnesmärke över katastrofen. Diskussioner om att riva byggnaden har pågått under flera år, men ännu inte genomförts.
Källa: Tidningen Tekniikka & Talous (Finland)
Fakta:
Grenfell Tower-branden blev en global väckarklocka kring riskerna med brännbara fasadmaterial på höghus. Efter katastrofen har flera europeiska länder granskat och skärpt sina regler för fasadisolering, brandskydd och ansvarsfördelning inom byggsektorn.
