Text: Ida M Ulfsdotter, advokat på Foyen Advokatfirma och Per Vestman, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
Av praxis från domstolarna i år kan vi se att bevisbördans placering för att visa på skäligheten i framställda ersättningskrav skiljer sig för entreprenörer respektive konsulter omfattade av AB-familjens standardavtal. Är det avsikten?
Standardavtalen i byggsektorn (AB-avtalen) innehåller bestämmelser om rörlig ersättning. I AB 04 och ABT 06 för entreprenader talas om löpande räkning enligt självkostnadsprincipen och enligt ABK 09 för arkitekt- och konsulttjänster om rörligt arvode.
I konsultuppdrag är det vanligt att uppdrag utförs på rörligt arvode. I entreprenader är det ovanligt med projekt på löpande räkning även om det är vanligt i samverkansprojekt. I entreprenader blir bestämmelserna om löpande räkning oftast aktuella för att hantera ersättning för ÄTA-arbete.
Löpande räkning enligt AB/ABT innebär att entreprenören (”E”) får ersättning för kostnad som uppkommer av arbetet i fråga med tillägg av arvode. E ska utföra arbetet så att beställaren (”B”) erhåller bästa tekniska och ekonomiska resultat. Detta betraktas som en omsorgsförpliktelse, vilket innebär att E får ersättning så länge kostnaden inte uppkommit till följd av vårdslöshet. För att undgå att ersätta självkostnaden ska B bevisa att kostnaden ådragits av vårdslöshet. B har alltså bevisbördan för att kostnad uppkommit till följd av vårdslöshet. Det blir då inte en fråga om att bedöma skäligheten i kostnaden, utan en prövning av om kostnaden borde ha uppkommit eller inte.
Rörligt arvode enligt ABK innebär oftast att konsulten (”K”) får ersättning för nedlagd tid till avtalat timarvode. I ABK återfinns, till skillnad från AB/ABT, inte samma omsorgsplikt eller krav på att kostnaden ska svara mot självkostnad. Detta innebär att K kan debitera vad som kan anses utgöra ett skäligt pris för utfört arbete och att K inte har samma krav på redovisning.
Det har i år kommit ett par intressanta hovrättsdomar på ämnet ersättning till konsulter.
Svea hovrätt har i dom våren 202011 Svea HovR dom i mål nr T6691-17 av den 20 mars 2020.
bl.a. prövat frågan om skälig ersättning för utfört arbete utifrån ABK. K hade fakturerat fortlöpande med rörligt arvode och B hade efter viss tid bestritt betalningsansvar med anledning av att bl.a. Ks krav inte var skäligt.
Domstolen konstaterade inledningsvis att en utgångspunkt är att den som kräver betalning har att bevisa sitt krav. Domstolen klargjorde att en part inte har bevisbördan för själva skäligheten, men däremot för de omständigheter som är avgörande för den bedömning av skäligheten som domstolen ska göra. Med andra ord, om K kan visa att tid har lagts ned i viss omfattning ska domstolen bedöma om tiden är befogad och berättigar till ersättning.22 Svea HovR dom i mål nr T6691-17, sid 60.
Stig Hedberg anger i sin kommentar till ABK 09 att skäligheten kan bedömas med en jämförelse med andra konsulters debitering för motsvarande arbete.33 Hedberg Stig, Kommentar till AB 06, ABT 06 och ABK 09, sid. 272.
I en senare hovrättsdom i år berördes också frågan om skälig ersättning för Ks arbete och även denna gång öppnade domstolen för en bedömning av skäligt arvode.44 Hovrätten för nedre Norrland i mål nr FT 455-19 av den 1 oktober 2020 (ABK 09 ej tillämplig)
Hovrätten menade att en bedömning av skäligheten kunde göras men var av processuella skäl förhindrad att göra det i det aktuella målet.
Standardavtalen i byggsektorn vilar i stor utsträckning på samma principer och utgångspunkter och har flera gemensamma regler. Men enligt ovan kan konstateras att bevisbördan vid icke fast pris skiftar mellan AB/ABT respektive ABK. Frågan är vad som motiverar detta?
Löpnade räkning enligt AB/ABT bygger enligt ovan på transparens och redovisningsskyldighet för E. B får kostnadsuppföljning och inblick i de kostnader som uppkommit och kan därav granska och ifrågasätta dessa. Detta gör det motiverat att placera bevisbördan på B. Vid konsultuppdrag och rörligt arvode saknas transparensen i förhållande till Ks faktiska kostnader för arbetet och det blir svårare för B att dra en slutsats om rimlighet i nedlagd tid. Dessa faktorer är troligen orsaken till att bevisbördan placeras olika. I avsaknad av ett avgörande från HD kring dessa frågor kan vi dock konstatera att det fortfarande finns utrymme för andra tolkningar.
