”En god innemiljö uppnås säkrast med bland annat frånluftsventilation!”

Kvalificerade uteluftsdon i vägg med gynnsam luftspridningsbild och möjligheter till utbytbart finfilter rekommenderas. Källa: Mellin (1989). PROV AV LUFTDON VELCO 100. Statens institut för byggnadsforskning. Provningsrapport från laboratoriet för uppvärmnings- och ventilationsteknik. Projektnummer 5290135-2, Gävle.
Kvalificerade uteluftsdon i vägg med gynnsam luftspridningsbild och möjligheter till utbytbart finfilter rekommenderas. Källa: Mellin (1989). PROV AV LUFTDON VELCO 100. Statens institut för byggnadsforskning. Provningsrapport från laboratoriet för uppvärmnings- och ventilationsteknik. Projektnummer 5290135-2, Gävle.

Viktiga faktorer för boendes välbefinnande och ett ventilationssystems tekniska funktion
är saker som kanalernas längd och uteluftsdonens placering och egenskaper, menar Christer Harrysson, professor vid Örebro universitet.

 

Olika vanliga värme- och ventilationssystem samt byggnadstekniska lösningar för nya småhus har värderats med hänsyn till innemiljö, energianvändning och kostnader. Inverkande faktorer på människans välbefinnande som till exempel termiska, hygieniska och akustiska faktorer har studerats och relaterats till gällande byggbestämmelser och gjorda erfarenheter. Undersökningens tyngdpunkt ligger på jämförelser mellan radiator- och luftvärmesystem samt mellan frånluftsventilation med uteluftsdon i vägg och frånlufts-/tilluftsventilation. Aktuella kravskärpningar på byggnaden exempelvis i form av förbättrad täthet, energisnålare fönster et cetera behandlas också.

 

Frånluftsventilation att föredra

Av undersökningen framgår att radiatorsystem och frånluftsventilation med uteluftsdon i vägg är att föredra både med hänsyn till ekonomi och konstaterade problem för frånlufts-/tilluftsventilation, luftvärmesystem och golvvärmesystem. Frånluftsventilation är att föredra framför frånlufts-/tilluftsventilation med hänsyn till de senare systemens större risker för övertryck inne relativt ute, hälsorisker med förorenad kanaliserad tilluft, låg energibesparing med frånlufts-/tilluftsventilation och ventilationsvärmeväxlare, ljudproblem, behov av tätare hus för att kunna fungera tillfredsställande med mera.

 

Skillnader i energianvändningens medelvärde på 5 000 kilowattimmar per år och småhus föreligger mellan grupper av nominellt lika hus med olika systemlösningar, det vill säga kombinationer av isolering, täthet, värme och ventilation. Bra lösningar med god innemiljö och låg energianvändning i hus byggda omkring 1990 karakteriseras av treglasfönster, måttlig isolering enligt delkrav i BBR 94, vattenradiatorer, frånluftsventilation med uteluftsdon i vägg samt frånluftsvärmepump för varmvatten och byggnadsuppvärmning. Energianvändningen för denna systemlösning, totalt för hushållsel, varmvatten och värmesystem, som medelvärdet för grupper av nominellt lika hus uppgår till cirka 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år eller cirka 10 000 kilowattimmar per år. Detta är i nivå med de bästa provhus som har byggts. Normalt byggda småhus har idag energianvändningen cirka 130 kilowattimmar per kvadratmeter och år eller 13 000-15 000 kilowattimmar per år. Det finns dock bra lösningar från 1974, som har lägre specifik energianvändning, cirka 120 kilowattimmar per kvadratmeter och år eller 18 000 kilowattimmar per år. Dessa karakteriseras av noggrant arbetsutförande, tvåglaskopplade fönster, tunn isolering, självdragsventilation och direktverkande elradiatorer.

 

Energisnåla hus - ökade risker för övervärme

Påtagliga olägenheter har konstaterats med integrerade värme- och ventilationssystem till exempel brist på rumsvis reglering, låg värmekomfort, störande ljudnivåer och mindre möjligheter att tillvarata gratisvärme med mera.

Energisnåla hus medför ökade risker för övervärme på grund av större gratisvärmemängder relativt värmeförlusterna.

I täta och välisolerade småhus föreligger därför ett större behov av att kunna variera luft- och värmetillförseln i och mellan olika rum. Rumsvis behovstyrd luft- och värmetillförsel kan i praktiken ge energibesparingar av samma storleksordning som ett frånlufts-/tilluftssystem med ventilationsvärmeväxlare.

Reglering av och samverkan mellan värme- och ventilationssystem är av stor betydelse för hög innekomfort och låg energianvändning.

 

 

Erfarenheter av frånluftssystem visar att det vanligaste klagomålet gäller drag och smuts från uteluftsdon i vägg. Spaltventiler ger komfortproblem på grund av för höga tryckfall och små luftflöden. Kvalificerade uteluftsdon i vägg med gynnsam luftspridningsbild och möjligheter till utbytbart finfilter rekommenderas. Uteluftsdon bör främst av ekonomiska skäl placeras över fönstren.

 

Framtidens byggande måste för god innemiljö och låg energianvändning inriktas på enkla, beprövade lösningar som radiatorsystem och frånluftsventilation med uteluftsdon i vägg. Noggrant arbetsutförande och torrt och rent byggande under kontrollerade förhållanden är andra viktiga faktorer.