För den oinvigde kan brandskyddslösningarna för en byggnad tyckas vara fyrkantiga och i stort styrda av regler och myndighetskrav. Inget kunde vara mer felaktigt. Utformningen av brandskyddet är istället väldigt öppet och styrs oftare av önskemål från byggherren, nyttjarna, arkitekten, tillgängliga ekonomiska ramar eller någon av alla kravställare och intressenter i projektet. Det blir brandkonsultens uppdrag att samordna och prioritera dessa intressen till den bästa lösningen för uppdragsgivaren. Självklart med en skyddsnivå som motsvarar eller överträffar samhällets minimikrav. För att detta skall bli en möjlig och lyckad uppgift behöver brandskyddsfrågorna lyftas in tidigt i projekten. Denna artikel redovisar några av de frågor som är viktiga att fånga upp i de tidiga skedena och vilka intressen som kan påverka utformningen och ambitionen för brandskyddet.
Författaren, Pär Hansson, är brandingenjör med bakgrund både inom kommunal räddningstjänst och sedan 1996 som brandkonsult både inom Sverige och internationellt. Pär är idag vd för brandkonsultföretaget FSD Göteborg med uppdrag som Karlastaden med Karlatornet, Mölndals Centrum, Hotel Post med flera samt projekt i Polen, Tyskland, Storbritannien, Rumänien och Baltikum.
Kravställare
Myndighetskraven som i stort finns att hitta i BBR, AFS och LSO är såklart en viktig utgångspunkt i all brandskyddsprojektering. Men utmärkande är att de faktiskt bara redovisar kravnivån. Lösningarna på hur nivån ska uppfyllas för ett specifikt projekt kan se väldigt olika ut och beror på de kravställare som är delaktiga i projektet. Är byggherrens ambition att bygga och sedan sälja, eller också förvalta? Som för alla övriga systemval kan även brandskyddssystemen anpassas efter dessa intentioner. Ska till exempel nödbelysningens alla ljuskällor ha separata nödbatterier som ska kontrolleras på plats ute i anläggningen eller ska en större investering läggas på ett centralt batteri som underlättar förvaltning och ger lägre driftskostnad är ett val som kan göras utifrån sådana aspekter.
En byggnad som ska göra intryck med sin arkitektoniska utformning kan behöva större frihet i till exempel fasadytskikt, öppna osektionerade lokaler, atrium och nytänkande i utförande och ställer då högre krav på ett anpassat brandskydd.
Bild 1 Brandskyddet påverkas av alla intressenter och kravställare. Det blir brandkonsultens uppdrag att samordna och prioritera dessa intressen till den bästa lösningen för uppdragsgivaren.
Olika projekt har olika kravställare med olika mycket inflytande. Det är viktigt att fånga alla och skapa en uppfattning om vilka som ges störst inflytande. I våra projekt utomlands märker vi att inte minst försäkringsbolagen får en större roll i projekten. Det kan handla om val av isoleringsmaterial, omfattning av till exempel brandlarm respektive sprinkler och sektioneringar av till exempel garage som förbinder flera fastigheter. Beaktas dessa i projektet innebär det en lägre försäkringspremie för fastighetsägaren under hela byggnadens livslängd.
Kostnadsdrivande och kritiska påverkansfaktorer
En av de mest kostnadsdrivande faktorerna är vilken flexibilitet för framtida förändringar i verksamhet och lokalanpassning som byggnaden ska klara av utan väldigt komplicerade (läs kostsamma) ombyggnader. Innan brandkonsulten har den ambitionen klar för sig kan inte ens antal och typ av trapphus föreslås i det tidiga skedet. Hög ambition på flexibilitet leder ofta till lösningar med sprinkler och andra omfattande brandskyddssystem som innebär en betydande investering men ger ett brandskydd som tål förändringar. I exemplet nedan redovisas en typisk situation för kontorsbyggnader där ambitionen på att kunna dela in respektive våningsplan för maximalt två eller upp till fyra hyresgäster per plan påverkar val av trapphus. Väljs alternativet med Tr2-trapphus ökar byggkostnaden något, väljs vanliga trapphus har begränsningen med två hyresgäster per plan byggts in för evigt i fastigheten.
Bild 2 Utformning med vanliga trapphus (planlösning till vänster) ger i exemplet endast flexibilitet för upp till 2 hyresgäster. Väljs lösning med sk. Tr2-trapphus (planlösning till höger) med sluss framför trapphuset så kan planet delas in i upp till fyra hyresgäster i aktuellt exempel.
Andra viktiga kostnadsdrivande aspekter är antalet våningsplan och typ av verksamheter. Överskrids till exempel 10 våningar krävs minst en räddningshiss, över 16 våningar krävs dessutom analytisk dimensionering och vanligtvis trycksatta trapphus.
Vissa typer av verksamheter kräver sprinkler som grundskydd, för andra kan sprinkler installeras som tillägg för att kompensera till exempel långa gångavstånd till utrymningsväg eller stora brandceller. Större samlingslokaler kräver utrymningsvägar med rätt bredder så att verksamheten kan tillåtas inrymma så många personer som de har tänkt. Generellt är det svårare att tillåta flexibilitet för olika verksamheter ju högre upp i byggnaden som detta avses. Detta för att krav på bredd, nödbelysning mm gäller för både lokalen och dess utrymningsvägar. Lokalerna högst upp i byggnaden måste alltså ha rätt antal trappor och trappbredd genom hela byggnaden ner till markplan. Då de flesta byggnader har en hög grad av anpassning för den ursprungliga verksamheten är det ofta inte kostnadseffektivt att göra just brandskyddet anpassat för större verksamhetsförändringar. Att däremot ge flexibilitet mot förändringar inom verksamheten kan vara en väldigt klok investering.
Tidiga skeden – utifrån och in, nerifrån och upp…
En enkel och effektiv princip för att fånga upp det väsentligaste i det tidiga skedet av projekteringen är att tänka utifrån och in. Var ska byggnaden placeras och vilka omgivande faktorer måste fångas upp? I stadsmiljö är det viktigt att vet om det finns angränsande byggnader som både kan utgöra ett hot – brandspridning till vår byggnad, eller något som måste skyddas – brandspridning från vår byggnad. Krav på brandväggar och/eller brandklassade fasader kan påverka både kostnader samt praktiska möjligheter att skapa fönsteröppningar för dagsljus eller vädring i den nya byggnaden.
Omgivning som träd, kraftledningar, spårtrafik kan innebära problem för räddningstjänsten att komma åt med till exempel stegfordon. Befintliga anläggningar under mark (garage med mera) kan påverka möjligheten att ens tillåta tunga stegfordon att komma åt byggnaden, och direkt är man inne på brandskyddslösningar som inte förutsätter räddningstjänstens åtkomlighet. En enkel uppgift att lösa i det tidiga skisskedet – betydligt mer invecklat när tid och pengar redan lagts ner på en detaljerad planlösning och varje ändring får nya konsekvenser.
För byggnader i industriområden eller nära trafikleder är det väsentligt att undersöka om det finns utförda riskanalyser som ställer krav på nya byggnader. En konflikt som vi upplever som allt vanligare när exploatörer hittar nya områden för bostäder eller kontor och det finns järnväg eller vägar för farligt gods i närheten. Tyvärr är de riskreducerande kraven i dessa riskanalyser gjorda med bristfällig kunskap om byggnadsteknik och kostnadseffektivt brandskydd, men när kraven väl är inne i detaljplanen är de väldigt svåra att ändra. Exempel på krav som kan finnas är brand- och explosionssäkra fasader, något som är kostsamt att kombinera med önskemål på en uppglasad fasad. Men kunskap om dessa yttre kravställningar ger i alla fall projektet förutsättning till en korrekt kostnadskalkyl och alternativa lösningar.
Andra yttre faktorer är möjligheten till angreppsvägar för räddningstjänst. Behövs till exempel räddningsvägar eller kan ordinarie vägnät användas. Finns det brandvatten (till exempel brandposter) i närheten. Även om brandvattenförsörjning är en kommunal fråga att lösa skapar denna fråga onödigt mycket tidsspillan i många projekt, och det är lika bra att lyfta den och hitta lösningar i ett tidigt skede.
När de yttre faktorerna är under kontroll kan fokus läggas på byggnaden. Erfarenhetsmässigt är en bra metod att bearbeta de inre faktorerna nedifrån och upp. Krav på till exempel schakt för brandgasventilation av källarplan kan kosta dyrbar hyresyta om de måste placeras inom byggnaden. Kan de placeras med utlopp på till exempel gårdsplan eller i fasadluckor i markplan kan lösningen bli lika bra men mycket mer kostnadseffektiv.
Som beskrivits tidigare är önskad nivå på flexibilitet för byggnaden en kostnadsdrivande fråga. Placering och omfattning samt typ av trapphus är en av de viktigaste frågor som måste studeras redan i skisskedet för att inte låsa fast byggnaden med begränsningar som gör möjlighet till framtida hyresgästanpassningar svåra eller kostsamma. En överdriven flexibilitetsiver ger ofta en onödigt hög investeringskostnad då alla brandskyddssystem finns med även när de inte behövs.
Med rätt kunskap och fokus på rätt frågor i tidigt skede av projektet kommer även byggnadens brandskydd bli rätt. Det vill säga det skydd som motsvara byggherren ambitioner, på kort och lång sikt, och som uppfyller samhällets minimikrav på brandsäkerhet.
