Allt fler kommuner i Finland kämpar med ett växande överskott av tomma hyreslägenheter. Enligt en ny rapport från miljöministeriet har antalet statligt subventionerade hyresbostäder utan hyresgäster ökat i över hundra kommuner på ett år. I nästan var fjärde kommun står nu mer än var tionde bostad tom.
I många fall handlar det om små kommuner där befolkningen minskar och arbetsplatserna försvinner. Det leder till en ond cirkel där både bostäder och service förfaller – och där kommunerna tvingas täcka förluster i sina egna bostadsbolag.
Ett av de mest drabbade exemplen är Rääkkylä i Norra Karelen, en kommun med knappt 2 000 invånare. Här står elva radhus tomma och väntar på rivning – något som enligt kommunen är så kostsamt att det blivit ekonomiskt orimligt.
– Vi har under årens lopp tvingats stötta vårt bostadsbolag på olika sätt med nästan en miljon euro, säger kommunchefen Esko Rautiainen.
Över 9 000 statligt stödda bostäder utan hyresgäster
I hela landet fanns det i våras 9 900 statligt stödda hyreslägenheter som stått tomma i minst två månader – över 1 000 fler än året innan. Utan de lägenheter som tillfälligt hyrts ut till ukrainare hade siffran varit 3 000 högre, uppger miljöministeriet i sin bostadsmarknadsöversikt.
De största mängderna tomma kommunala lägenheter finns i Helsingfors (1 600 bostäder), Kouvola (629) och Joensuu (441). Över 200 tomma lägenheter noterades även i Kuopio, Nyslott, Tavastehus, Vasa, Lahtis och Brahestad.
Särskilt svag är situationen i Brahestad, där 38 procent av kommunens hyreslägenheter stod tomma i fjol. I Kouvola var andelen 19 procent, i Nyslott 14 procent och i Tavastehus nära 13 procent.
Enligt statistiken hade endast omkring en femtedel av Finlands kommuner ett gott kapacitetsutnyttjande i sina hyresbostäder.
Strukturellt problem enligt Kuntaliitto (Finlands Kommunförbund)
Problemet med tomma bostäder drabbar framför allt de kommuner där industrin försvunnit och efterfrågan på arbetskraft – och därmed bostäder – har rasat. Många av de hus som står tomma byggdes under 1970- och 1980-talet när inflyttningen till småstäder och bruksorter var som störst.
– Det här är inte längre en fråga om enskilda fall, utan ett strukturellt problem som kräver nationella lösningar, säger Laura Hassi, specialsakkunnig vid Kuntaliitto (Finlands Kommunförbund).
Hon menar att statens befintliga stödformer inte längre räcker till för att hantera den snabbt ökande bostadsöverskotten.
– Trots stödåtgärder har antalet tomma bostäder vänt uppåt igen. Det är tydligt att dagens system inte är tillräckligt för att möta utvecklingen, säger Hassi.
Lagändring ska underlätta avveckling
För att mildra problemen planerar regeringen en ändring i bostadsaktiebolagslagen som ska göra det lättare för fastighetsägare och kommuner att på ett ordnat sätt avveckla olönsamma bostadshus.
I kommunen Sastamala har man redan beslutat att riva ett hyreshus med 21 lägenheter nästa år – renoveringarna skulle bli för dyra, och mindre än hälften av lägenheterna är uthyrda.
Men för många mindre orter, som Rääkkylä, är även rivning en ekonomisk börda.
– Vi står inför ett dilemma. Tomma hus dränerar kommunens ekonomi, men att riva dem kräver pengar vi inte har, säger Rautiainen.
I Rääkkylä bor Unto Pulkkinen, 77, i en av kommunens få renoverade lägenheter – en enrummare på 35 kvadratmeter med en hyra på 434 euro inklusive vatten. Han trivs, men är orolig över att de kommunala tjänsterna försvinner.
– Lägenheten är bra, men vården minskar här i byn. Det oroar mig mest, säger han.
Fakta:
• Antalet tomma hyreslägenheter ökar med cirka 4 000 per år.
• Hälften av de tomma bostäderna rivs, men många står kvar utan hyresgäster.
• Nästan var fjärde kommun har en beläggningsgrad under 90 procent.
Källa: STT / Ympäristöministeriö / Kuntaliitto
