Branschen vill ha ny standard för säkrare tak

Från och med årsskiftet måste allt arbete och alla förflyttningar på tak utföras med livlina – om det inte finns skyddsräcken. Arbetsmiljöverket har också aviserat kontroller och sanktionsavgifter på mellan 40 000 och flera hundar tusen kronor. Branschen välkomnar kraven på en säkrare arbetsmiljö, men hade gärna sett en övergångsperiod. Arbetsmiljöverkets skärper sina föreskrifter för arbete på tak. Från och med årsskiftet måste livlina alltid användas vid förflyttningar längs gångbryggor och takstegar. I praktiken innebär det att de som utför arbete på tak måste säkra sig med dubbla livlinor, eftersom en säkerhetslina alltid måste vara sträckt. En slak och allt för lång livlina skulle nämligen kunna få förödande konsekvenser om arbetaren trillar ner över takkanten.  Om linan dessutom ligger diagonalt över taket kan en pendlingseffekt uppstå, vilket ytterligare ökar risken för svåra skador.  En konsekvens av de skärpta kraven blir att flera arbetsmoment kommer att ta mycket längre tid. Det finns dock lösningar på problemet. Med en vajer längs gångbryggan – där livlinan kan kopplas – kan livlinan löpa fritt under förflyttningen. – Vi har inga invändningar mot en säkrare arbetsmiljö på taken och skärpta regler. Däremot tycker vi att branschen skulle fått en övergångsperiod så att man gradvis hade kunnat anpassa sig. Det tar ju tid att sätta upp nya anordningar för att öka säkerheten, säger Hans Eriksson, ordförande  i Taksäkerhetskommittén, där bland annat Plåtslageriernas Riksförbund i Entreprenörsföretagen,  Byggnads, Kommunal och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund ingår. Risk för underutbudskonkurrens Hans menar att det finns en risk för att oseriösa företag som inte följer reglerna kommer att ägna sig åt underbudskonkurrens.  Å andra sidan kan fastighetsägare som satsar på säkerhetsanordningar profilera sig. Och till viss del ligger det på Entreprenörföretagen att argumentera för säkrare tak. Bra arbetsmiljö och säkerhetstänk kan motivera de initiala kostnader som fastighetsägarna får ta. Och i det längre perspektivet är det nog även en lönsam affär. En vajerlösning längs en gångbrygga förkortar till exempel arbetstiden avsevärt. När entreprenören skriver ett serviceavtal eller kontrakt med fastighetsägaren blir det naturligt att göra en översyn av säkerhetsanordningarna och diskutera säkerhetsstandarden. Branschen vill ha ny standard Samtidigt som Arbetsmiljöverket höjer kraven på säkerhet arbetar Entreprenörsföretagen med att ta fram en ny branschstandard. I standarden kommer man bland annat att rekommendera lämpliga säkerhetsanordningar och ge rekommendationer för hur man kan göra riskanalyser. Standarden kommer att presenteras senare i höst. – Vi hoppas på att den får samma genomslag som Säker Vatten inom VVS-branschen, och att en certifiering enligt standarden kan ge företagen lägre självriskskostnader och premier hos försäkringsbolagen, säger Hans Eriksson. Fakta säkerhet på tak Vid längre arbeten på tak måste taket ha fallskydd, till exempel ett räcke, som hindrar arbetare från att trilla ner. Det står att läsa i Arbetsmiljöverket föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Om det är fråga om ett kortare arbete räcker det med livlina som är säkrad i en infästningspunkt. (paragraf 86, 87 och 88) I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete står också att en arbetsmiljöplan ska tas fram redan vid projekteringsstadiet och den ska gälla under hela byggtiden. (paragraf 10). Även Boverkets byggregler, BBR, tar upp taksäkerheten och vilka anordningar som måste finnas. Bland annat handlar det om tillträdesanordningar, fast säkerhetsutrusning och skyddsanordningar mot fall. Reglerna är kopplade till byggåret och gäller inte retroaktivt. Det har som konsekvens att byggnader som är äldre har lägre säkerhetskrav än byggnader som är byggda senare.  (Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 8:24)